Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som erhöll kongl. konfirmation 14 dec. år 1653 och blef
gällande för den följande tiden, ehuruväl allt fortfarande
borgrätten var utsatt för skarpa anfall af såväl ridderskap
som Revals stad. Afven arbetade Oxenstierna på att få
svenska lagar antagna vid denna domstol, och hans
bemödanden synas icke hafva varit fruktlösa enligt hans eget
vittnesbörd. En tysk öfversättning af de svenska lagarne
verk-stäldes dessutom af Crusius.15
Den sjette af de estländska domstolarne, Revals stads
råd-stugurätt, var inrättad såsom hansestädernas domstolar. Revals
råds domsrätt sträckte sig öfver den del af staden och dess
omgifning, som ej hörde till slottet. Enligt Erik XIV:s
privilegier kunde från rådstugurätten vädjas till Liibeck i
handelstvister. Redan i Per Banérs instruktion af år 1622
framstäldes Svea hofrätt såsom högre instans för Revals
rådstugurätt. När Dorpats hofrätt stiftades, yrkade den på att
erkännas såsom högre instans för Revals stadsrätt liksom den
var det för Rigas. Detta af böj des dock genom en kongl.
resolution af 1631. Huruvida Svea hofrätt af Revals stad
under följande tid erkändes såsom öfverdomstol, är svårt att
afgöra, men är knappast troligt. Däremot är det säkert, att
det var ganska vanligt att vädja till K. Maj:t ifrån Revals
rådstugurätt, och svenska regeringen inblandade sig ofta i.
dess rättegångsförhandlingar, hvilket var desto mera af nöden,
som rättvisan i staden skipades både lamt och partiskt. —
Vid denna domstol dömdes sedan år 1248 efter liibsk rätt,
och ifrån år 1257 användes en liibsk rättskodex, som sedan
förblef gällande. 16
I den adliga domsrätten uncler dessa år vidtogos inga
ändringar, och den synes hafva funktionerat utan nämnvärda
rubbningar. Den kyrkliga domsrätten blef däremot ordnad
genom den ofvannämnda kyrkoordinantien. Den tyckes dock
haft motståndare såväl bland adeln som bland Revals borgare
och framkallade åtskilliga tvister.
Att desqa olika dömande myndigheter ofta skulle komma
i delo är naturligt, om ock de nya förordningarne sökte,
så vidt möjligt, begränsa deras rättssfer. Oordningar i det
estländska domstolsväsendet finner man nog antecknade äfven
för de följande åren, men Erik Oxenstiernas genomgripande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
