Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och det berättades, att såväl han som hans tjenare voro från
Moskva förrymda tjufvar. Johannes Sinnensis hette
egentligen timoska Ankudina, hade stulit och innebränt sin hustru
i Moskva år 1643, hade sedan flytt och vistats i Polen, Turkiet*
Rom, Wien och Siebenbiirgen, hvarifrån han hade kommit
med en rekommendationsskrifvelse till Sverige år 1650. Susky
hade dock, red an innan dessa underrättelser kommo till
Stockholm, afrest till Östersjöprovinserna med skrifvelse till
guvernørerne. Nya order afsändes dock nu till dem, och Susky
insattes på Revals slott.
En rysk beskickning anlände efter någon tid till RevaL
med begäran om hans utlemning, men, medan man som bäst
underhandlade om denna sak, försvann fången från slottet.
Ryssarne misstänkte genast, att Susky ej flytt från Reval
utan guvernörens goda minne, och dessa deras misstankar
voro grundade. Det var på drottningens uttryckliga
befallning, som Erik Oxenstierna låtit Susky undkomma. De
ryska sändebuden voro i hög grad förbittrade, fordrade att
stadens portar skulle stängas, sökte honom öfverallt i staden
och dess omgifningar. Misstroendet och missnöjet voro stora
å ömse sidor. En skarp brefväxling uti för de svensk-ryska
gränsförbindelsema karaktäristiska ordalag fördes nu i
anledning häraf mellan voivoden i Novgorod och Erik Oxenstierna.
Emellertid öfversände ryssarne en deputation till Sverige
för att söka öppna den svenska regeringens ögon i afseende
å Susky. Det lyckades, och deputationen kom till Reval
med en fullmakt till Erik Oxenstierna att utlemna mannen*
som ryssarne ansågo ännu vara gömd i Reval. Som han dock
var och förblef borta, fingo de nöja sig med hans tjenare*
Kotka Koninghoff. Detta gjorde de dock icke utan lifliga
protester, och bland annat yrkade de på att Wallwijk och
Krusenstierna skulle följa med dem i utbyte mot den
försvunne Susky. De visade sig såsom mycket besvärliga
gäster, och, när de slutligen afreste och fången skulle utanför
stadsmuren utlemnas till dem, uppstod ett ganska hotande
upplopp, om hvilket långa ransakningar sedan fördes inför
borgrätten i Rev^l. Hvad Timoska angår hade han efter
sin vistelse i Reval farit rundt omkring i Tyskland, blifvit
lutheran (hade förut varit muhamedan och romersk katolik) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
