Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pålagor. År 1646, kort innan Erik Oxenstierna kom till
Estland, hade Lars Canther varit ditsänd för att utverka en
större bevillning, hvilket dock endast till en del lyckades
honom. Till Kristinas kröning utskrefs en särskild skatt
för hvar rusttjensthäst. Denna beskattning antogs utan större
svårighet, då den ansågs såsom en skyldighet.
När under drottning Kristinas sista regeringsår de svenska
finanserna voro i ett bedröfligt skick, vände sig den svenska
regeringen till guvernören f Estland med begäran att ifrån
nämnda provins erhålla understöd. Han fick i uppdrag att
framhålla för Estlands ridderskap och för staden Revals deputerade,
huru som de svåra krigen uti Europa gjorde landets ställning
osäker och tvungo till utomordentliga åtgärder, hvilka äfven
fordrade utomordentliga bevillningar. Guvernören skulle
begära för två år ända till 200 rdr och 30 tunnor råg för hvar
rusttjensthäst årligen, men skulle nöja sig med 100 rdr och 15
tnr. Af Reval skulle han för två år begära 15,000 rdr
årligen, men nöja sig med 10,000 rdr. Efter långa
underhandlingar måste den svenska regeringen finna sig i att
endast den mindre summan beviljades. 27 Det var med dessa
underhandlingar Erik Oxenstierna var sysselsatt under den
sista tiden, som han vistades i Estland.
Vi vilja nu öfvergå till skildringen af Erik Oxenstiernas
sociala ställning och enskilda förhållanden under de år han
var Estlands guvernör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
