Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var i Estland. Den sista tiden hade han dock en hofmastare,
Anders Karlsson Litorilius, hvilken äfven skotte hans gods. 8
Stor omtanke och mycken tid måste Erik Oxenstierna
äfven egna åt vården af de ganska betydande gods, som
Oxenstiemorna egde i Östersjöprovinserna.
Axel Oxenstierna hade af Gustaf Adolf den 14 aug.
1622 erhållit biskopstiftet Wenden med tillhörande
preben-den, Wolmars stad och slott, samt slotten Burtneck, Trikaten
och Mojahn. Kanslären egde äfven domsrätt öfver alla
under-hafvande till och med i högsta instansen, hvaijämte han
hade att besöija rusttjensten och fästningames underhåll.
Äfven i Estland hade kanslären ej obetydliga egendomar.
Af Gustaf Adolf hade han erhållit ett gods på 24 hakar på
Lo-des område och ett gods i Wiek, som tillhört hans fader.
Under de år Erik Oxenstierna var i Estland, hade
riks-kanslären öfverlemnat åt honom vården öfver dessa gods.
Han besökte dem också alla flere gånger, och de utgöra ett
i faderns bref ofta återkommande ämne.
Axel Oxenstierna uttryckte sin sons åligganden ifråga
om skötandet af familjegodsen sålunda, att han hade
»inspektionen öfver godsen, de där förordnade haupt- och
amptmännen hade dispositionen och exekutionen».
Rifeskans-lären hade äfven där flere förvaltare, bland hvilka tvänne
genom sina långa bref och rapporter äro väl bekanta, Jakob
Beer i Wolmar och Johan Olsson i Estland.
Erik Oxenstiernas första omsorg, då han hade besökt
länen, var att söka förmå fadern reparera Wolmars och Wendens
slott, samt äfven bättre befästa det förra. Axel Oxenstierna
gaf sitt bifall till en reparation »efter tarfven». Erik
Oxenstierna ombesörjde äfven, att garnisonerna rekryterades och
exercerades. Rikskanslären befalde själf, att rusttj ensten i
bi-skopsdömet »hålles till reds och göres till hans reputation och
ära». I Wolmar hade Axel Oxenstierna upprättat ett barnhus.
Erik Oxenstierna föreslog, att barnen skulle lära sig något
yrke. Detta förslag gillades af fadern, och han ansåg
sär-skildt att smides- och repslagareyrkena voro lämpliga, samt
lof-vade att, om så fordrades, öka den summa, som han utgaf
för barnhuset. Erik Oxenstierna tog antagligen mönstret för
sina anordningar från Holland, där barmhertighetsinrättnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
