Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behag, ty vid hofvet herskade fortfarande Magnus Gabriel
de la Gardie, om ock ej lika allrådande som några år förut.
Egentliga skälen till hans långa uppehåll i Sverige
torde hafva varit ordnandet af hans affärer och svårigheten
att under vintern komma öfver till Estland. Han bevakade
äfven sin provins’ intressen i Stockholm, och det var under
denna hans vistelse i hufvudstaden, som det märkliga, ofvan
flerstädes omnämnda reskriptet af den 17 jan. 1651 utfärdades.
I Stockholm bebodde Erik Oxenstierna med familj sin
brorshustrus, Margareta Brahes hus på Gråmunkeholmen.
Äfven vistades han under vintem på slägtens olika
gårdar, särskildt på sin hustrus gård, Wiby, där vid jultiden i
svågerns närvaro svärmoderns testamente öppnades och de
bägge syskonens olika lotter faststäldes i all sämja. Vid
denna tid ändrade också Axel Oxenstierna sitt år 1647
uppsatta testamente, och de två brorslotterna bestämdes, icke
utan att de bägge sönernas råd och önskningar hördes. 22
»Faller något före i din frånvaro, skall jag taga det i
akt», skref Axel Oxenstierna under sonens vistelse på landet,
men ingenting kom före, och denne måste slutligen återvända
till Reval, dit han ankom pingstaftonen den 17 maj.23
Kort efteråt kom M. G. de la Gardie såsom guvernör
till Riga. Ett slags försoning synes hafva inträdt
mellan de båda rivalerna. De la Gardie kände sig nu
tillräckligt öfverlägsen i ämbeten och förläningar för att vara
nådig, och Erik Oxenstierna hade tillräckligt af klokhet
för att e^j onödigtvis aflägsna sig från den mäktige
gunstlingen. Äfven deras ämbetspligter förde dem tillsammans.
De båda grefvame funno sig föranlåtna att brefväxla, en
brefväxling, som varmt anbefaldes af Axel Oxenstierna, men
som dock väckte ett visst uppseende. 24
Det hade redan flere gånger och af olika anledningar
varit tal om, att Erik Oxenstierna skulle kallas ifrån sitt
ämbete i Estland. Till följd af de knapphändiga källorna och
några motsägande yttranden är det emellertid svårt att afgöra,
om han själf önskade återvända eller längre kvarstanna i
Estland. Särskildt tyckes drottningen allt sedan Erik
Oxenstiernas vistelse i Sverige börjat att »ästimera» honom, enligt
yikskanslärens uppfattning. Hon hade allahanda planer för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
