Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del af kommersekollegiets generaldirektor, Erik Oxenstierna,
stå dock dessa förhandlingar likaväl som de, hvilka fördes med
det engelske sändebudet Whitelocke, oberoende af
kommersekollegiets åtgörande, hvadan vi här lemna äfven dem åsido
för att i nästa kapitel, i sammanhang med Sveriges yttre
politik under dessa år, till dem återkomma.
Men det var ej blott genom att söka handelsförbindelser
med främmande land, som kommersekollegium sökte befordra
den svenska handeln, särskildt på den nederländskas
bekostnad. Äfven skulle handeln befordras genom utvidgandet af
den s. k. skeppsfriheten, hvarmed förstås 1645 års
förordning, enligt hvilken en gradation i tullen införts, beroende
af om skeppen voro svenska eller utländska, om de voro
byggda så, att de kunde användas i krig eller ej (monterade
eller omonterade). Enligt förordningen af 15 nov. 1652
skulle af svenskar köpta utländska skepp åtnjuta samma
tullfrihet som svenska skepp. Vidare utsträcktes 1654 rätten att
åtnjuta den tullfrihet, som tillkom dessa skepp, till furuskepp,
då den förut endast gält ekskepp. Kollegium hade äfven
önskat, att skeppsbyggeriet skulle uppmuntras såsom ett af
de bästa medel att upphjälpa städerna, bättra hushållningen
på landet genom att landtboarne skulle förse skeppen med
proviant, men några åtgärder i detta syfte vidtogos dock ej.
Skeppsbyggningskompaniet i Vestervik, grundlagdt 1646,
fortsatte alltjämt sin verksamhet och omfattades med lifligt
intresse just af Oxenstiernorna. Det utsände flere fartyg,
men ingenstädes i landet synes man följt dess exempel att
bygga monterade skepp. Tvärtom var man i allmänhet
misstänksam och afvogt stämd mot Vesterviks monterade skepp,
mot hvilkas privilegier vid tullbehandlingen man
protesterade vid riksdagarne såsom varande för landet skadliga.
Oaktadt dessa försök att underlätta det svenska
skepps-byggeriet ansågs det dock år 1652 att ej vara mera än
omkring 100 svenska fartyg, stora och små. 17
Då städerna, enligt den tidens ekonomiska åskådningssätt,
utgjorde så godt som de enda häfstängerna för handelslifvets
utveckling, ålåg det kollegium att hafva en noga uppsigt öfver
desamma. Kollegium skulle ock söka att genom förslag till
privilegier och af hjälpandet af gamla missbruk höja städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
