Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förslag väcktes äfven om att dessa skulle åläggas aflemna
redogörelse till kollegiet. Särskildt var staden Göteborgs
uppkomst föremål för dess omtanke. Göteborg var bättre
än någon annan svensk stad egnad till en stapel för den
utrikes handeln. Redan år 1652 hade frågan härom
behandlats i kollegiet. I mars 1653 inlemnade Göteborg sina
underdåniga »desideria», författade af dess syndicus Lars
Broman. Enligt detta skulle allt gods, som utskeppades till
Göteborg från Sverige och dess tyska hamnar, i Göteborg
ej betala tull, förr än just då det därifrån utskeppades till
främmande orter. Denna anhållan stöddes på stapelstädernas
och särskildt Göteborgs privilegier af 1650. Härigenom
hoppades man att göra Göteborg till en nederlagsplats och
vänja utländske köpmän att där infinna sig. Frågan
behandlades i kommersekollegium den 19 mars, och »det
discurera-des af och åter därom». Slutligen afslogs Bromans förslag,
men under samma vår framkommo ej mindre än tvänne
förslag om Göteborgs handel, hvilka hade liknande syfte.
Varor från Östersjön skulle på sommaren kunna föras till
Göteborg och där uppläggas. När sundet var fruset eller
svårt att befara, kunde Göteborg blifva liksom ett »litet
Holland», därifrån Östersjövaror sedan kunde utföras. Men för
att detta ändamål skulle vinnas, måste staden särskildt
privilegieras. Det föreslogs, att utländske köpmän skulle få
åtnjuta fullständig religionsfrihet, att ingen borde där
för-pligtas till borgerlig tunga, som ej ville drifva borgerlig
näring; vigtigast vore,. att varor från Östersjön befriades
från tull, och en konvojflotta i Nordsjön anskaffades. I
de flesta punkter gick regeringen kommersekollegiets
önskningar till mötes, och ett nederlagsplakat för Göteborg
utfärdades verkligen 16 sept. 1653, hvilket följande år
öfver-sattes på holländska och tyska.18 Förtjensten däraf tillskrefs
Erik Oxenstierna, och de lycklige göteborgarne förklarade,
att staden »nu lyser som klara solen». Erik Oxenstierna
åtnjöt sedan i Göteborg så stort förtroende, att staden väl
var villig inlemna räkenskaper till kommersekollegium,
men ej till kammarkollegium, hvilket Herman Fleming 1654
befalde.19 — Under åren 1653 och 1654 genomgick kollegiet
flere städers besvär såsom Kalmars, Luleås m. fl., och dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
