Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan blifvit satt på fri fot. A sin regerings vägnar
försäkrade han ock, att denne skulle erhålla full godtgörelse,
hvar-vid han likväl öfverskred sin befogenhet, men dock vann sitt
ändamål, att det holländska godset i Stockholm frigafs. 11
Afven angående kaperierna och kontrabandsfrågan
underhandlade v. Beuningen, sedan de rent politiska
underhandlingarne voro skjutna åt sidan. Han beklagade alltid djupt,
när något svenskt fartyg uppbringats af holländarne, men
han ville aldrig erkänna de neutrala fartygens frihet, liksom
afven kontrabandsfrågan förblef sväfvande. 12
v. Beuningen skulle dock inom kort finna, huru nya
svårigheter uppstodo för honom vid hans svenska
underhandlingar, då under hösten 1653 den engelske ambassadören,
Bul-strode Whitelocke, ankom till Sverige.
Lagerfelt hade visserligen vid sin ofvan omtalta
beskickning till England ej kunnat åstadkomma en allians eller få
de olika tvistepunkterna afgjbrda, men Oliver Cromwell
uppfattade fördelarne af att göra sig förbunden en makt, som
ej var Hollands vän, och han beslöt till Sverige afsända en
ståtlig ambassad, som skulle göra tydligt för Europa
makten och styrkan hos den nya styrelsen i England. I spetsen
för ambassaden sattes den ofvannämnde Whitelocke, en af
landets främste män och därtill en klok och lärd herre.13
Denne anlände den 15 nov. till Göteborg och inträffade
efter en mödosam resa i Upsala den 20 dec. Han sökte där
att så fort som möjligt erhålla företräde och mottogs också
af drottningen i högtidlig audiens redan den 23 dec. Han
sökte äfven göra bekantskap med de framstående männen
vid hofvet, och han blef snart förtrogen med Pimentelli och
Ulfeldt. Ett sammanträffande mellan Whitelocke och v.
Beuningen kunde naturligen ej ifrågakomma. Deras ömsesidiga
ställning var en iakttagelsens, särskildt å den senares sida,
som var ytterst ifrig att erhålla underrättelse om
underhandlingarne med Whitelocke. Bägge beklagade sig öfver
den stora hemlighetfullhet, hvarmed alla ärenden af gjordes
i Sverige. Kedan Chanut hade sagt, att svenskarnes halfva
politik bestod i deras tystlåtenhet. 14
Det var ej förr än på nyåret efter Axel Oxenstiernas
ankomst till Upsala, som underhandlingarne med Whitelocke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
