Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt adelns protokoll upptog Erik Oxenstierna deras
andraganden »med stor humanitet, gratulerades därhos sin
salig herr faders barn, som hafva den hugnad, att den salige
herrens goda intentioner äro så väl vordna hos ridderskapet
uttydda». Han lofvade åtaga sig uppdraget och »contesterade
för det öfriga till ridderskapet så stor välvillighet, att
utskottet afträdde med godt contentament».16
Stadfästelsen af privilegierna uppsköts till 1655 års
riksdag, hvadan vi till densamma återkomma. Hvad angår
befattningen såsom direktor för riddarhuset, så var den icke
utan sitt ansvar och sina vanskligheter.
Vården af ridderskapets och adelns löpande
angelägenheter mellan mötena var anförtrodd åt en direktion bestående
af representanter från de tre klasserna, i spetsen för hvilken
stod en direktor.
Den vigtigaste angelägenhet, som direktionen vid denna
tid hade att besörja, var byggandet af det nya
riddarhuset, hvilket vållade flere svårigheter. Först och främst
var man ej nöjd med själfva byggnaden, som’ man fruktade
i arkitektoniskt afseende skulle blifva misslyckad, särskildt
var man missnöjd med att pelarne ej gingo tillräckligt fram
utur muren. Ofver dessa saker fick nu direktionen
bestämma, men äfven, om så behöfde6, inhemta ridderskapets
tanke. Ännu större svårigheter yppade sig med att erhålla
de stadgade riddarhusafgifterna. Många adelsmän voro i detta
fall högst motsträfviga, och direktionen sökte förgäfves efter
medel att tvinga de motspänstige att fullgöra sin skyldighet.
Vid 1655 års riksdag skärptes bestämmelserna i detta fall
till följd af direktionens inlaga. Till dem, som vägrade
betala, hörde flere af de förnämsta i riket, exempelvis Jakob
de la Gardies enka, Ebba Brahe, hvilken omständighet
försvårade i hög grad direktionens uppgift.
Äfven sedan Erik Oxenstierna öfverrest till Preussen,
fortfor han att hafva öfverinseendet öfver riddarhuset och
tillfrågades i svårare fall. Han hade likväl då en
ställföreträdare i Stockholm, nämligen Israel Lagerfelt.17
Den 20 nov. utnämndes Erik Oxenstierna till lagman i
Norrland, likaledes efter sin fader. Denna syssla ansågs ej
medföra några forpligtelser. De löpande ärendena sköttes af en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
