Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva onda tider», yttrade denne vid detta tillfälle, »och ondt
folk; man måste temporisera mer än vi vela. Allmogen
vill ha godsen igen, de vela ha gärden igen, och häraf
ut-8pinnes allt ondt. Yi måste något gifva efter. Allenast är
det, att man begärde om någon recompense i stället, om
något vore att tillgå, och man kunde skäleligen föreslå.» —
Adeln afstod emellertid från sina påståenden, och på någon
ersättning yrkades ej. Endast den unge och oerfarne kunde
tilltro sig att vid denna riksdag göra ett sådant förslag.
Under de följande riksdagame kom aldrig
reduktions-frågan öppet under diskussion. Yid riksdagen 1652 sökte man
genom åtgärder för handeln och genom ordnandet af
mantals-penningarne upphjälpa den finansiella ställningen och hindra
en reduktion. Axel Oxenstierna var härvidlag den främste
förslagsställaren, men hans kraft var ej hvad den hade varit,
och äfven tiderna voro olika. Drottningens fortsatta
misshushållning omöjliggör emellertid, såsom nämndt är,
bedömandet af i hvad mån dessa förslag voro palliativ eller ej. Yid
1654 års riksdag var det tanken på det förestående
tron-ombytet, som sköt reduktionsfrågan å sido.
Men kort efter tillträdet till regeringen företog den nye
konungen en granskning af staterna. I förvaltningen skulle
bringas ordning, inkomsts- och utgiftsstater öfverses, och
kollegiernas utlåtande infordras. Äfven lär en reduktion af
gods i Pommern företagits. Konungen var fast besluten att
ej stå utan förslag inför en kommande riksdag. De
krigsplaner Karl Gustaf närde ökade ytterligare hans ifver att
bringa reda i finanserna. Härens och flottans utrustning
kräfde större summor än förut, och 1655 års stat visade ett
ännu större deficit än det föregående årets.
Hvilken del Oxenstiemorna togo i dessa förberedande
åtgärder är omöjligt bestämma. Kändt är, hvilken vördnad
Karl Gustaf hyste för Axel Oxenstiernas råd, men det torde
dock snarare varit i den yttre än i den inre politiken, som
han rådförde sig med honom. Med förberedelserna till
riksdagen torde man ej häller hunnit synnerligen långt, då den
gamle rikskanslären afled. Större del däruti tog då antagligen
Erik Oxenstierna, ehuru handlingarne i detta fall ej gifva någon
upplysning. Han var likväl frånvarande en tid under hösten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
