Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försorg till fäderneslandets bästa 6ch förkofring må kunna
utföra». För att ej genast bringa sinnena i oro, nämndes
ej reduktionen, ehuruväl regeringen ansåg den oundviklig.
Konungen utnämnde vid denna liksom vid föregående
riksdagar ett sekret utskott för behandlingen af utrikes
ärenden. Till alla med den yttre politiken sammanhängande
frågor skola vi i det följande återkomma. Här torde vara
nog nämna, att alla stånden, särskildt de ofrälse, uttalade sig
för freden och endast motvilligt gåfvo sitt samtycke till en
krigsutrustning. Alla dessa underhandlingar leddes af Erik
Oxenstierna.
Afven flere tillfälliga utskott arbetade under riksdagen,
men i afseende å deras sammansättning och arbetssätt hade ej
ännu någon bestämd praxis utbildat sig. Samma personer valdes
ofta i de olika utskotten och kommo sålunda att utöfva ett
betydande inflytande på händelsernas gång. Bland de
personer, som sålunda framträdde vid 1655 års riksdag, voro
bröderna Johan och Shering Rosenhane, Klas Rålamb och
Ernst Creutz, hvilka senare såsom kändt är kommo att spela
en roll afven under de följande reduktionsriksdagarne. Det
är äfven anmärkningsvärdt, att flere af dem, som flitigt
del-togo i utskottens arbeten, voro på ett eller annat sätt
förbundna med den Oxenstiernska familjen. Så t. ex. Erik
Oxenstiernas ungdomsväner, Knut Kurck och Gustaf Soop;
Lars Cruus och Gabriel Gyllenancher, båda gifta med
släg-tingar till Oxenstiernorna; Israel Lagerfelt, Daniel Behmer
och Jesper Krussbiörn, alla tre till viss grad beroende af
(Oxenstiernorna, i hvilkas tjenst de hade varit. I det sekreta
utskottet deltog äfven Johan Oxenstierna, men i öfrigt var
han ej mycket använd. Att rikskanslären genom alla dessa
sina vänner skulle öka sitt inflytande vid riksdagen torde
vara otvifvelaktigt.
Emellertid behandlades (13, 16, 20 mars) reduktionsfrågan
utaf rådet. Konungen var ej vid dessa sammanträden
närvarande, men det var på hans befallning, som frågan
afhand-lades och förslag skulle uppgöras. Rikskanslären förde ordet.
Ehuru de ofullständiga rådsprotokollen ej lemna i detta fall
någon visshet, så är det likväl troligt, att de ofvannämnda
dagarne ej varit de första, då rådet diskuterade reduktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
