Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var först sedan han blifvit af utskottet anmodad uttala sig
tydligare, som han påvisade den genom godsafsondringen
uppkomna oredan i förvaltningen, och nödvändigheten af att
en del omistliga gods indrogos. »Jag vet väl», yttrade han,
»huru förtretligt det var på förra herredagar, då jag satt med
på ridd arhuset, och måste höra det igentagandet. Det går inte
K. Maj:ts tunke ut på, dock måste man se på salutem patriæ,
som är vår lag». Afven Per Brahe framhöll för utskottet
konungens goda hjärtelag mot adeln. Sammankomsten
af-slöts med att rikskanslären, efter att hafva bedt utskottet
taga frågan i öfvervägande, förklarade, det godsen ej skulle
indragas »utan med maner och modo, icke häller allt på en
gång, ty somt är, som ock kan tåla en dilation». Yid
utskottets följande sammanträden med rådet genomgingos de
olika förslags punk tern a till en reduktion, utan att dock någon
behandlades uttömmande. Rikskanslären försvarade eller
förklarade rådets förslag, exempel på gods anfördes, och man
diskuterade fram och tillbaka. »In genere» sade Oxenstierna,
»vore skäligt, att det som omistandes är kunde till kronan
disponeras. Om modo var icke synnerligt rört, utan i
diskurserna kunde man komma därpå». Såsom skäl för att
taga 1633 till utgångspunkt för reduktion anförde
Oxenstierna, utom de i rådet framstälda skälen, att Gustaf Adolfs
godsutdelning hade sin grund däruti, att han tog emot
regeringen i en förvirrad stat och måste hela hvad som
genom godskonfiskationer var brutet samt att kulturen af en
del gods då »låg nere», hvarföre den ej kunde klandras.
Afven framstäldes frågan om »caducgods», d. v. s. gods som
genom högmålsbrott, danaarf m. m. hemfallit åt kronan. Det
ansågs, att de skulle vara af samma rätt som
Norrköpings-besluts gods. Rikskanslären lofvade i ett som annat
utförligare utredning och specifikation. »Det vi tale, slute vi
intet, utan communicative», yttrade han. Afsigten var att
få höra adelns mening oförtäckt. Stämningen synes också
varit den bästa, ty afgörandet var ej förhanden.
Den 27 mars infann sig rikskanslären, åtföljd af några
riksråd, på ridd arhuset för att inför den samlade adeln
framställa regeringens betänkanden om reduktionen. Erik
Oxen-Ellen Fries: Erik Oxenstierna. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
