Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polen utan genom Brandenburg, men att Brandenburg ej
bäller kunde vinna något af Polen utan genom Sverige.
Båda makterna eftersträfvade Preussen, om ock
Brandenburg nöjde sig med suveräniteten öfver den del däraf, som det
redan innehade. Intagandet af andra delar af den polska
monarkien var för bägge parterna endast en politisk fantasi,
som fått sin näring genom detta rikes ytterliga svaghet,
men som innebar lika många faror som lockelser. De
stridiga intressen, som sålunda funnos emellan Sverige och
Brandenburg, gjorde, att alla deras förbundsplaner voro
ifrån första böljan dömda till att blifva en kedja af
förställning och själfbedrägeri, som förr eller senare måste
sluta med öppen brytning.
Waldecks uppfattning af Brandenburgs politiska läge
blef för den närmaste framtiden kurfurstens. Han tvekade
visserligen, huruvida han skulle kunna träda i förbund med
Sverige till följd af sin trohetsed till polske konungen, och
äfven Waldeck synes i detta fall hyst någon betänklighet,
men då Polen ej häller iakttagit sina skyldigheter, så kunde
detta ej utgöra något egentligt hinder för ett anslutande
till Sverige. Kurfursten ansåg sig dock böra meddela
konungen af Polen de förslag till förbund, som blifvit gjorda
från svensk sida, och sände i och för detta ändamål i
början af 1655 Vladislaus v. Kurtzbach-Zawacki till Johan
Ka-simir, hvilket likväl ej hindrade honom att samtidigt sända
spioner för att inhemta underrättelser om Polens fästningar.11
Det såväl af Schlippenbach som Wolfsberg framstälda
anbudet om en gemensam äröfringspolitik för Brandenburg
och Sverige var likväl af allt för obestämd natur för att i
längden tillfredsställa den förstnämnda makten. Det
förefaller som om Karl Gustaf med dessa anbud snarare afsett
att sondera kurfurstens planer och hålla honom vid godt
lynne genom förhoppningar om äröfringar i Polen än att
redan nu erhålla en fast allians, som näppeligen kunde slutas
på för Sverige förmånliga vilkor förr än svenska armén stod
i Polen. Kurfursten hade äfven sedan någon tid fört
underhandlingar med Generalstaterna, hvilka gjorde, att man i
Sverige med skäl betviflade hans uppriktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
