Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het. De skulle ej framställa några alliansförslag, bestämdt
af böj a all inblandning i Sveriges tyska angelägenheter och
först och sist förhala tiden.
I ett några veckor senare afsändt handbref till
Oxenstierna visar sig konungen mera böjd för ett närmande till
kurfursten. I fall denne verkligen ville träda i vapen och
förena sig med Sverige, skulle Oxenstierna, så godt han
kunde, »mesnagera samma hans inclination» och genast lemna
underrättelse därom. Ville kurfursten endast ingå ett
neutralitetsfordrag och ej aktivt uppträda mot Polen, skulle
Oxenstierna ej af böj a detta, ty »det vore likmätigt med vår
intention och benägenhet mot kurfursten», men han borde
tillika framhålla, att konungen hällre såge »en fullkomlig
allians och conjunctionem armorum».
Emellertid anlände till Stockholm Wolfsbergs
ofvan-nämnda bref liksom föga hugnande underrättelser från Haag.
Det var tydligt, att Brandenburgs missnöje med Sverige
underblåstes från Generalstaterna, och att deösa voro
fiendt-ligt stämda mot Sverige. En ny instruktion utfärdades för
de svenska underhandlame, (16/6) i hvilken konungen
framlade ett förslag till allians.
Oxenstierna och Lillieström skulle för kurfursten
omtala, hvilka orsaker bevekte konungen till ett krig, att han
måste vara på sin vakt, om han ville förhindra andras
»præjudicerliga desseiner». Konungen fordrade för en
allians: fullständig värfnings- och genomtågsrätt i
kurfurstens hela område, hjälptrupper under kriget, bestående af
3,000 man kavalleri och 5,000 man infanteri med behörigt
artilleri, hvilka skulle stå under konungens befäl. Kurfursten
skulle däremot vid en blifvande fred erhålla biskopsstiftet
Ermeland att incorporera i Preussen »under en suveränitet».
Konungen önskade för sin del komma i besittning af det
kungliga Preussen, »och det med den frihet, att kurfursten
intet må efter sin vilja och absolut disponera i sin andel
öfver det som angår kommercieraa». Till följd däraf ålåg
det underhandlame att se till, det »sådana clausuler och
förbehåll må inryckas», såsom att Sverige kunde komma att fordra
vissa orter i Ost-Preussen eller i Ermeland, att Sverige och
Brandenburg uppgjorde tillsammans sina förslag angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
