Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det rådde dock ingalunda lugn därstädes. Invånarne,
såväl bland adel som bönder, oftast drifna af katolsk fanatism,
sammanslöto sig emot svenskame, och de preussiska och
polska trupper, som gått i svensk tjenst, visade sig i hög
grad opålitliga. Dessutom inföllo ständigt polska
ströf-kårer i landet, och utfall gjordes från Danzig. 5
En ibland Oxenstiernas första åtgärder var att utfärda
en proklamation till Preussens senatorer, ämbetsmän och
ridderskap att gifva sig under Sverige, hvaremot skydd och
religionsfrihet utlofvades. De, som ej ville underkasta sig,
skulle få draga sina färde efter att ha åtnjutit 1/2 års ränta
af fast egendom samt rätt att sälja densamma. Endast i
ringa mån torde denna proklamation vunnit sinnena för
Sverige. Under de första månaderna af 1656 var likväl
stämningen i Preussen mindre fiendtlig mot svenskame än
hvad sedermera blef fallet. Det under april månad
antagligen från Danzig utspridda ryktet om Karl Gustafs
nederlag och död lät all den under någon tid dolda illviljan mot
Sverige framträda i öppen dag. På våren utsändes äfven
bref från Johan Kasimir till de preussiska ständerna, hvilka
först af svenskame uppsnappades. Senare utspredos
antagligen nya, hvilka gåfvo näring åt den allmänna gäsningen.
Omöjligheten för Oxenstierna att lemna det utlofvade
skyddet för dem, som underkastade sig, samt den stora
penningenöden, som framkallade flere tvångsåtgärder, bidrogo
att vända sinnena från svenskame. Karl Gustafs militära
framgångar sommaren 1656 stärkte endast i ringa grad den
svenska ställningen i Preussen, som förblef svag. 6
Äfven till bönderna utfärdades den 8 maj en
proklamation, i hvilken åt dem utlofvades frihet, om de
undanröjde dem af deras herrar, som affallit från Sverige. Å ena
fiidan påstås, att uppläsandet af proklamationen väckte
böndernas lifliga glädje, å den andra, att den ej hade åsyftad
verkan. Det inkvarterade krigsfolket, kontributionerna och
olikheten i religion kommo dem att afsky svenskame, trots
utlofvade friheter. Det gifves dock exempel på att de
under kriget stälde sig på Sveriges sida. Man lät dem
också erhålla hälften af inkomsten från indragna gods, för
Ellen Fr i es, Erik Oxenstierna. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
