Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiendtliga ställning till de habsburgska makterna gjorde dem
benägna för en sammanslutning mellan Sverige och
Bran-denburg. De hoppades nu på en fredlig uppgörelse med
Polen och på krigsskådeplatsens förflyttande till Tyskland.lg
Karl Gustaf lät sig emellertid i sin politik allt
fortfarande endast bestämmas af hänsyn till Polen och stärktes
genom fördraget i sina förhoppningar om att kunna dela
detta land. Det kan dock i fråga sättas, om ej Karl Gustaf
nu kunde med utsigt om säkrare framgång hafva följt en
annan politik. Fördraget i Königsberg gaf honom en så
stark ställning i Preussen, att han kunde där på allvar
befäst sig, om han öfvergifvit sina andra äröfringar. Han
skulle då hafva kunnat bjuda spetsen åt hvilken fiende som
hälst och tvingat Polen att sluta fred och att lemna Preussen.
Men Karl Gustaf förstod ej det defensiva kriget, och hana
politiska planer voro alltid för obestämda och vidsträckta
för att tillåta honom att slutfölja en plan — Preussens
äröf-ring — som törhända nu kunnat slut följ as.
Underrättelserna från Polen vittnade likvisst otvetydigt
om de svårigheter, som voro förbundna med detta lands
bibehållande. Johan Kasimir hade i slutet af 1655
återkommit till sitt rike och emottagits med jubel, kosackerna
hade visat sig opålitliga, och tatarerna hade afslagit
svenskarnes förslag till vapenförbund. Douglas, som hade
befälet öfver de svenska trupperna i Sandomir, hade nödgats
draga sig norr ut mot Lovicz, och genom fördraget i
Tys-zowce hade en del af kvartianerna öfvergifvit Sverige.
Alla dessa tilldragelser föranledde Karl Gustaf, såsom
i det föregående är omnämndt, att efter mötet med
kurfursten i Bartenstein tåga söderut ända nedåt Lovicz för att
erhålla närmare kännedom om det verkliga tillståndet i
Polen. Planerna för vinterns fälttåg eller politik voro
emellertid då ej ännu fullt faststälda. Han hade alltjämt ett
öga på Preussen, och bland hans omgifning höjdes röster
mot ett vinterfälttåg i Polen. Den 25 jan. skrifver han till
Oxenstierna, att han går till Lovicz, »att efter sakernas
beskaffenhet regulera och rätta våra desseiner, antingen att
gå vidare med armén till att förekomma och skingra de
fiendtliga förehafvanden, som synas yppas, eller att åter gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
