Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERHANDLINGAR MED BRANDENBURG MAJ 165 6. 277
med så förmånliga vilkor som möjligt, så att han ofta vid
förhandlingarne föreföll att vara »ganska förtretlig». Till
Oxenstiernas hjälp beordrades Schering Rosenhane och Sten
Bjelke. Underhandlingarne fördes hufvudsakligen i
Marien-burg. Waldeck besökte konungen enskildt flere gånger,
äfven i lägret utanför Danzig. Fullständiga protokoll saknas
i svenska arkiv, men genom Oxenstiernas och Waldecks
brefväxlingar får man dock kännedom om hvad som främst
var föremål för meningsutbyte. 29
Sedan vid det första sammanträdet Oxenstierna omigen
betonat, att det var Brandenburg, som först begärt allians,
hvilket Waldeck denna gång ej brydde sig om att bestrida,
förklarade han, att målet med alliansen skulle vara att
upp-rätthålla de gjorda äröfringarne. Brandenburg hade
bekommit Ermeland och skulle erhålla ytterligare satisfaktion.
Konungen vore ej häller emot att till kurfurstens bästa uttyda
några dunkla punkter i fördraget i Königsberg. Vid
Waldecks påvisande, att uttrycket »de gjorda äröfringarne» vore
väl obestämdt, förklarade Oxenstierna, att det vore omöjligt
vid början af ett krig i alla enskildheter fastställa dess mål.
Vid ett följande sammanträde uttalade han sig likväl
tydligare. Med äröfringarne menades allt hvad som gifvit sig
under konungens protektion. Johan Kasimir skulle ej få
behålla kronan, utan Polen skulle delas mellan Sverige,
Sieben-biirgen, kosackerna och Brandenburg samt möjligen
Ryssland, som då skulle få Lithauen. Karl Gustaf förklarade
enskildt för Waldeck, att han ansåg lika omöjligt att
åter-uppsätta Johan Kasimir på Polens tron, som att göra honom
absolut, men han hyste personligen medlidande med honom
och vore ej obenägen att unna honom ett landtområde,
pension eller dylikt. På fred har den svenske konungen ingen
tanke, skrifver Waldeck till kurfursten.
Att under dåvarande förhållanden dela Polen var ett
djärft förslag. Kurfursten synes knappt trott på en dylik
djärfhet. Förslaget var dock egnadt att nu såsom förut
tilltala Waldecks lifliga inbillning. Karl Gustaf utöfvade
nu liksom förut i Stettin ett starkt inflytande på den
preussiske statsmannen. De voro befryndade naturer och tyckte
om att umgås med djärfva politiska planer. Waldeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
