- Project Runeberg -  Erik Oxenstierna. Biografisk studie /
279

(1889) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men Waldeck litade ej på honom härutinnan, och en
försäkran sådan, som kurfursten önskade, blef ej häller
af-gifven.

Waldeck blef emellertid misslynt öfver sin herres alla
invändningar och ville till och med draga sig tillbaka,
hvilket likväl endast var en tom hotelse. Han ansåg sig
motarbetad vid hofvet, och detta ej utan skäl. Hans motståndare
där hade alltid varit talrika, och det var Waldeck, som
tvärtemot rådets önskan nu öfvertalat kurfursten att åter inleda
underhandlingar med Sverige. Denne förblef också tveksam,
ehuru underhandlingarne ej afbrötos.

Ingenting var afgjordt, då Karl Gustaf den 19 maj
lem-nade Marienburg och drog sig ned åt södra Preussen för
att möta Czamiecki, som sades vara i antågande för att
undsätta Danzig. Konungens alla försök att bemäktiga sig
denna stad hade nämligen strandat. Hade han fortsatt
belägringen med kraft, samt vinnlagt sig om en flottas
ankomst från Sverige, är det dock ovisst, huru länge staden
kunat hålla sig, men nu lemnade Karl Gustaf återigen med
halfgjordt arbete belägringen för att skydda sina äröfringar
i Polen. Karl Gustaf lyckades emellertid ej träffa på den
polska hären,’ hvadan han ånyo drog sig norrut. Den 29 maj
var han åter i Marienburg, fast besluten att söka få ett slut
på underhandlingarne med kurfursten. Konungen visade
tillmötesgående i flere afseenden, då han för att fullfölja kriget
ifrigare än någonsin önskade understöd af kurfurstens
trupper. Fredrik Wilhelm å sin sida hade redan gått för långt
för att i elfte timman draga sig tillbaka. Det fanns tyngre
skäl för än mot ett förbund. Det var ej klokt stöta bort
Karl Gustafs förslag, om de också ej skulle medföra alla de
fördelar som utlofvades. 30

Till själfva hufvudfördraget hade uppsatts förslag såväl
å svensk som brandenburgsk sida, och många olika
redaktion sförändringar hade vidtagits, innan kontrahenterna kunde
enas om dess bestämmelser. Att ett vapenförbund skulle slutas,
som endast skulle afse kriget med Polen och sträcka sig tills
fred vore ernådd, det var tämligen snart afgjordt. Om de tyska
förhållandena skulle endast nämnas, att man garanterade
freden i Osnabruck. Större meningsskiljaktighet rådde först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feerikox/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free