- Project Runeberg -  Erik Oxenstierna. Biografisk studie /
297

(1889) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stierna menade, att tillräckligt skydd skulle gifvas åt deras
handel, om tullsatsema så inrättades, att de skulle befordra
i lika grad bägge landens intressen, och detta kunde i
fördraget stipuleras. Detta medgaf dock aldrig nederländarne.
Konungen måste lofva att ej stegra tullame. Föröfrigt
af-fattades de punkter, som angingo tullarne, i ganska sväfvande
ordalag, då man ej på annat sätt kunde nå enighet.44

Svårast att afgöra af alla frågor var dock den af
nederländarne så bestämdt framstälda fordran på Danzigs inklusion.

Om nederländarne fingo sin första fordran uppfyld, att
svenskarne ej finge upptaga någon tull utanför Danzig, vore
visserligen mycket vunnet, men denna stipulation vore till
sin kraft osäker, om ej staden tillika bands vid det
gemensamma fördraget, så att ingen enskild öfverenskommelse kunde
af Sverige träffas med staden eller af denne med någon
annan makt, hvarigenom den första fordrans goda
verkningar undanröjdes. Dessutom, så länge Danzig krigade med
Sverige, var dess sjöfart hämmad, och redan detta innebar en
stor handelsförlust för nederländarne. Beslöto de sig för att
lemna åsido all fiendtlighet mot Sverige, så måste de vara
säkra på att Danzig ej öfvergåfves, ej underkufvades eller
ens fortsatte sitt motstånd. Danzigs inklusion var sålunda
fördragets kärnpunkt.

Sändebuden framhöllo därföre ifrigt vid hvarje konferens
vigten af Danzigs inklusion. Svenskarne påminde om, att
staden vore belägrad af dem, och att de ej gärna kunde
innesluta en fiendtlig stad i en traktat, det vore dessutom
mycket ovisst, om stadens invånare voro hågade därföre.
Nederländarne medgåfvo, att ett stillestånd måste slutas, och
ansågo, att Danzig skulle gå in såväl därpå som på
inklusion, om den finge blifva en fri stad, oberoende af både
Polen och Sverige. »Vände jag dit ut mitt svar», skref
Oxenstierna 19 juli, »att E. K. M. väl kunde lida, om
ambassadörerna ville arbeta på aecommodement emellan E. K. M.
och bemälte stad, men att jag funne betänkligt både för E.
K. M. och dem själfva, att vi i traktaten något om Danzig
skulle författa, förr än de med K. M. accorderade vore. Jag
brukade förnämligast ett skäl, som beviste honom
(Slinge-landt), att det hvarken vore manerligt eller honorabelt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feerikox/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free