Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag på grefve- och friherreskapen undfångit hafver och att
lemna allt i sitt rätta, ordentliga lopp, afskärandes därigenom
allt otidigt snack och förfång för mine efterkommande och
andre i framtiden». Möjligen torde rikskanslären i den
omständigheten, att Johan Oxenstierna var barnlös, funnit ett
ytterligare skäl att ej förändra gåfvobrefvens lydelse. Erik
Oxenstierna fick i ersättning alla godsen i Estland, »ty»,
8krifves i testamentet, »kan jag både för rättvisans skull
och i anseende af min faderlige ovälde kärlek till bägge
mine söner, icke låta med mindre jag såsom en rättvis
.fader och en primus acquirens på något annat tillbörligt sätt
skulle i samma staden ihugkomma honom, min son Erik
och hans affodo». Af de estniska godsen skulle han lemna
10.000 rdr. såsom brudskatt åt systrame. Med Karin
Oxenstierna träffade han en öfverenskommelse den 31 juli, enligt
hvilken han till henne afstod 37 s/4 hemman i Småland för
13.000 rdr. af hennes fordringar i brudskatt, lösören och
stenhus i Stockholm. Någon utdelning ur gref- och
friherreskapen skulle han ej erhålla, däremot skulle Johan åt systrame
gifva 8,000 rdr. ur gref- och friherreskapen. Godsen i
Livland delades lika mellan sönerna. Jurisdiktionen skulle vara
gemensam och likaledes uppsättandet af garnison på Wolmar.
Det inbrytande kriget gjorde, att såväl de estniska som
liv-ländska godsen blefvo föga inkomstbringande. Oxenstierna
erhöll dock utdelning under åren 1655 och 1656.
Inkomsterna från Livland skulle användas till afbetalande af skulder,
men togos i stället delvis till de dagliga behofvens fyllande.
I det egentliga Sverige hade Axel Oxenstierna själf
noga beräknat värdet af alla sina arfvegods och fördelat
dem mellan baraen i 2 brors- och 2 systerlotter. Fiholm (i
Södermanland) skulle tillfalla äldste sonen, enär det var den
förnämsta sätesgården, af hvilken rikskanslären och hans
förfäder skrifvit sig och i hvars närhet familjegrafvame
fun-nos; Tidö skulle enligt det senare testamentet tillfalla sonen
Erik, »därutinnan», skrifver Axel Oxenstierna, »jag ingen
annan konsideration hafver haft än att sedan Fiholms-lotten
och dess vidhängande gods är af mig ernader för skäl skull
åt min son Johan, då kommer tillTidön ingen annan i
be-tänkiande än min son Erik». Till Tidö-lotten var lagd Hjuhta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
