Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer: Sv. folk. frist.; s. förf.: Om vår tids samhällsförh. Fryxell: Om
aristokratfördömandet i Sv. Hist. — Chanut (anf. st. Vio- 3/i2 1650) säger, att
A. O. var förtviflad öfver affärerna möjl. f. att skrämma Kr. Se ock s.
st. V* 1651.
2. Loven: Bidrag t. kännedomen om 1650 års riksdag. Rid. och Ad.
prot. IV 2. Adelns replik, anf. st. s. 487, mot de andra ständernas svar
finnes till större delen bl. B. 0:s koncept. Antagl. författad af honom.
Vid ifrågavarande tid fanns, som bekant, ingen skilnad mel. utskott och
deputation, utan dessa uttryck användes växlande för att beteckna samma sak.
3« Heinsius (G. St. resident) skrifver a/s 1655 (Haags ark.), att K.
G. tillbringat 4 dagar i räknekammaren fr. 8—2 eft. m. för att grundligt
lära känna landets finanser. M. G. dela G. inte utredt frågan enl.
Råds-prot. ö/4. — E. 0:8 reduktionsforslag (bl. R. D*.s acta) är tillkommen
sannolikast först, då under R. D. frågan afhandlades i rådet, huru reduktionen
skulle ske och samtidig med Bondes betänkande n:r 31 (se nedan). Om
R. D. 1655 se Rid. och Ad. prot. V, 2; Carlson: Carl X Hist.; Svedelius:
Om reduktionen; M. Börjesson: Riksdagen 1655 (Norrköping 1886).
4. Säfstah. ark. n:r 30 (anf. af Carlson s. 57) är till sin senare
af-deln. lika med K. Koll. betänkande (anf. af Carlson s. 61), förvaradt bl.
R. D:s acta. Det senare koncept, d. f. kopia och enl. påskrift förf. 1652,
hvilket dock är enligt innehållets ordalag orätt. E. O. lika åsigter med
K. Bonde se E. O. t. K. G. 2®/8 1654. (Acta Hist.), samt K. K. Prot.
5. Säfstah. ark. n:r 31. Tydl. skrifvet sedan K. G. framlagt det
alternativa förslaget. Skäl för och emot angifvas; förf. säger sig
ned-skrifvit det f. att rentvå sig f. efterveriden. Ett märkligt dokument,
antagligen en kopia af Krister el. Gustaf Bondes egenhändiga uppsats.
6. 7. R. D:s acta. Rid. och Ad. prot. V, 2. J. Rosenhanes Diarium.
8« Presterekapets svar, maj 1655, bl. R. D:s acta. Tillika besvärs-
punkter. Se ock Rådsprot.
9« Rådsprot. 2Ä/4. E. O. föreslog ordning om tionden, att sätesgårdarne
specificeras, då med dem sker underelef, och att ofrälse folks frihetsbref
bör examineras. — E. O. erkände adelns missbruk mot bönderna ,9/e anf. st.
10« Rådsprot. flerstädes. Rid. och Ad. prot. Deras gravamina med
anteckn. af E. O. bl. R. D:s acta. Delvis remitterades det t. K. K.
11. Presterekapets svar t. K. Propos, af M/8. Inlemnade supplik om
diverse förmåner 4/5. Se ock randanmärkningar, antagl. af G. Bonde, t.
en besvärsskrift (Säfstah. ark.). ,
12. Rid. och Ad. prot. Deras privil. hade bekräftats i dec. 1654
(Riksreg.). Att man verkl. önskade afhjälpa allehanda missbruk visar
det märkliga memorialet af 10/4 1655 (i Ups. Bibi.).
18, 14, 15. Rådsprot. Presterekapets svar om godsens red. 14/6
märkligt. Först 4 hufvudanmärkningar och sedan 14 detaljanmärkningar.
16. Rid. och Ad. prot. — Att det efter riksdagen inrättade
Reduktionskollegiet ej stod väl hos högadeln synes af E. 0:8 brefväxling. Att
man delgaf honom uppriktigt sitt missnöje, visar, att ej häller han var
dess vän. G. Bonde 4/4 1656 t. E. O.: »Ar ingen nåde hoos then nya
Comission att erholla; huru ther gåår till töre iagh inthet förtroo pennan,
önskade sådant munteligen E. Ex. referera»; G. Hom t. E. O. ,2/7 1656:
»Gud gifve vår reduktion lycktes väl. E. Ex. däraf döma, att ändock H.
K. M:ts bref frikallade orter, som ligga under Kopparberget — — >; J. O.
t. E. O. n/3 1656: »Det synes ock icke ringa Chronans wilia i Sverige
accre-schera genom dee procedurer där hollas och migh lärer fuller Greffweskapet
Söder Möre icke bliffwa stoort nvärdt». Lagerfelt, Lagercrona m. fl. begära
E O. skall utverka lindring. Afven biskop Mathias i Strengnäs drabbades
af reduktion, och Behmer t. E. O. 2Ö/, 1656 säger han sörjer däröfver mer
än öfver Kristinas affall. — E. O. hemstälde också till K. G., för att
öka offervilligheten hos landets undersåtar under penningenöden, att
inställa med reduktionen: »Sielfwa reduetionen ähr godh funnen på een Richs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
