- Project Runeberg -  Erik Oxenstierna. Biografisk studie /
358

(1889) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slt>, ty han ansåg att han för den skull lätt kunde beskyllas >de felonia»
och att det stode i eden. (E. O. t. K. G. 25/i2)- E. O. insatte ord som
genast band kurf. vid fördraget 3,/12; 4) inträ Annum» för edens afgifvande
i st. f. »confecto bello», hvilket ej beviljades. — Kurf. ville: 1) ha in
orden i 17 § >quatenus per expressum huic conventioni non
contraria-tur», hvilket beviljades; 2) ha § 21 ändrad, hvilket äfven beviljades.
E. O. skrifver härom 26/,2: »De toge fruchtan af den 21 Articuln, såsom
derigenom Churförsten medh E. K. M. forbundes till inbördes maintien
af alt det som ratione huius conventionis skulle endera delen anstöta.
menandes sig icke allenast polniske wäsendet, uthan i mycket annat
kunna under det skenet inwecklas, som wore denne conventionen orsak
dertill. Jagh vijste dem, att de orden ratione huius conventionis wore af
dem infördt, och E. K. M. äfwen så wäl betänklige, isynnerheet att
emä-dan E. K. M. hade effter derass begäran giordt den clausulen som för
der i stoodb, att om Polen anfächtade Churfur sten nu mycket generalere
och satt i det stället ab aliquo, vel Republica aliqua quicunque vel
quacunque illa sit, för hwilka orsaker E. K. M. och billigt een wederlik
förplichtelse aff denne sedan hade att fordra, män skulle E. K. M.
denne puncten till sin beqvämligheet inrätta beböfdes ingen så general
clausel uthan maintienen af Churförstens Fceudo Borussiæ wore noghsam
och giorde tillfyllest alt hwadh Churförsten ratione vasallagii kunde till
sin protection af E. K. M. fordra.» — Se ock 3%2.

42. Polske konungen haft sin fiscal i Ostpreussen; det ville kurf.
undvika, svenskarne bibehålla. Kurf. ville därföre ha in
»supplica-tionum aut querelæ», men K. G. var rädd, att dessa ord skulle
förhindra »kurfurstens undersåtar att uti sine besvär hos oss sökia något
remedium» (K. G. t. E. O. V, m. fl.). - Svenskarne ville ej gärna
garantera de reformertes frihet, hvarpå kurf. höll, och som ingått i
förslaget i Mottenhagen (sist anf. st.).

43. Åfven ville E. O,, att man skulle förmå kurf. hjälpa emot
Danzig; de kurf. ville endast göra det »consilio» men ej »auxilio» (E.
O. t. K. G. 28/12). E. O. önskade det Ro 8 enberg ska, förslaget om tullarne
såsom förmånligast. Kurf. ville, att den andel, som enligt gammalt
Königsberg haft af sjötullen, skulle tagas ej af hans andel utan af
hela summan, men detta ville K. G. ej medgifva. K. G. förklarade, att
kurf. har sin pundkammare i Königsberg, vi ha den i Elbing, men i
Pillau »blifver uti ett och annat på båda sidor en likhet». — Ån mera
tvistades om tullförhöjningen. Kurf. ville, att det skulle ske »mutuo
coneensu» (emot Rosenbergska förslaget), och E. O. gick i detta fall
kurf. till mötes. K. G. ansåg ordalagen lända sig till præjudits och
ville endast medgifva att underrätta kurf. om tullarnes höjning och
sänkning (K. G. t. E. O. 2/,). Att de kurf. slutligen gingo in härpå,
skedde antagl. därföre, att de kommo under fund med att
formuleringen nu blef sådan, att de kunde ha tullarne lägre än i kungl.
Preussen, hvilket kunde för dem ha sina fördelar.

44. Anf. br. fr. K. G. t. E. O. samt vice versa, passim. E. O. fann
redan 25/12 sin instruktion i detta fall f. hård. K. G. gaf ej hopp om
städerna i bref af Y,f 5/,; Dobr. reste t. K. G. i och för Braunsberg.
K. G. lofvade »en honorabel brudskatt» för kurfurstens döttrar, om han
kunde få Braunsberg (t. E. O. 2/,). Om inkvarteringarne i Ermeland
E. O. t. K. G. 28/12. E. O. ville ej vara bunden af länsfördraget, fastän
det först skulle ingås, »med mindre kurfursten sedermera declarerade
sig om inrymningen af de orter, han i kungl. Preussen har besatt och
vidare cooperation».

45. K. G. hade onekl. först begärt vapenhvila. ss. Waldeck (U. u.
A. VII 516—528) anför, för att konservera landet, men vilkoren voro,
att kurf. genast skulle antaga förslaget i Mottenhagen. Sedan ville K.
G. ej binda händerna på sin »soldatesque». Drog sig endast från Sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feerikox/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free