Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. kapitlet.
1. För ytterligare kännedom om den preussiska författningen, se
Lengnich: Geschichte d. preussischen Lande 1729. Inledn. t. del I, V*.
Yl, och VII; Toeppen: Historisch-comparative Geographie von Preussen
s. 291 och följ.; Hartwieh: Landesbeschreibung d. drei Werdern 1722;
samt Rudawski: Historia Poloniæ s. 189. — Följ. tillägg till texten
torde vara upplysande: De tre stora städernas rang ändrades under
Karl Gustafs krig af J. Kas., så att Danzig till följd af sin trohet fick
första rangen, men vid freden i Oliva återstäldes allt till det
gamla-Ex. finnes, att landtdagen valde landtråd. Efter 1648 deltogo ej de
stora städerna i konungavalen, ej häller i den polska riksdagen. Till
medlet af 1600-talet hade de ditsändt de deputerade, hvilka deltagit i
den s. k. hemliga audiensen hos konungen. Sedan hade de endast för
sina andraganden en särskild sekreterare närvarande. Ermelands
rid-derskap räknades ej till landtständerna. Före ärkebiskopen af Ermeland,
hade biskopen af Kulm en tid varit præses för landtrådet. Efter 1652
blef det regel, att landtdagen endast sammanträdde före och efter den
polska riksdagen. År 1654 hade insatts mot de preussiske deputeradea
instruktion en ny myntfot, som väckte mycken förargelse. Johan
Kasi-mir hade däremot särskildt försäkrat Pr. om dess tullrättigheter. —
Pr. hade velat själfständigt deltaga i fredsunderhandlingarne med
Sverige 1629 och 1654, men vägrats. — Förteckning på de
preussiske-starosteien finnes hos Toeppen. Konungens ekonomie eller taffelgods,,
hvilket sköttes för hans räkning, var Marienbnrg, dit Marienbnrgska
Werder, Dirschau samt möjligen Roggenbausen räknades. Afven under
svensk tid sköttes detta gods särskildt. Hvarje voivod hade ett starostei,
den i Kulm Schönsee, i Marienburg Kristburg och i Pomerellen
Schö-neck. — Ursprungligei* funnos 6 »Landricbten, hvilka på 1600-talet.
hade ökats till 10. — Jämför ock Cronholm: Gustaf Adolfs historia. II.
Det hertigliga Preussen ansågs inbringa 8 milj. livres enl. de Lumbres
uppgift 13/7 1655 U. u. A. II.
2. Rudawski anf. st.; i handl, om Preussen flerstädes; Kock t.
E-O. jan. 1653.
3. Bl. E. 0:s br. t. K. G. och E. 0:s koncept förvaras flere förslags
om Pr-.ns styrelse, delvis omskrifning af s. förslag. I det äldsta begär
E. O. veta K. G:s vilja om de preuss. ämbetsmännen, om en landtdag^
och om justitiens administration interimsvis. K. G:s svar ej
funnet-De gamla preuss. ämbetena indrogos. Möjl. var det endast landtdagen
f. hvarje vöivodskap, som hölls. Riksreg. 28/e-
4. Mardefelts och v. d. Lindes guvernörsf ullm akter innehålla
befallning att lyda generalguvernören. I Marienburg utnämndes
sedan B. Horn. Dessa voro visserligen först och främst att betrakta
ss. kommendanter på fästningarne, men meningen var, att de skulle
inträda i voivodernas plats, och sål. en för hvarje voivodskap (E. 0:a
förslag). Sålunda ha de i uppdrag att understödja den civila
myndigheten inom sina respektiva områden, ss. vid rättens administrering och
upptagande af skatter, skydda landtbefolkningen, öfvervaka den
andl-myndigheten o. s. v. Hade under sig kommissarier och sekreterare. Vid
E. 0:s död faststäldes dessa guvernörers ämbetsmyndighet, Bengt
Oxenstierna i Kulm, G. O. Stenbock och, sedan ,6/7 1657, hertigen af Croy
i Pomerellen, v. d. Linde i Marienburg. — Vigtigare mål hänskötos till
generalguvernören, som hade under sig assistensråd, kommissarier af olika
slag och sekreterare. Utgjorde tillsammans generalguvernementet. Efter
E. 0:s död och till 25/6 1 657 fanns ingen generalguvernör, ehuru antagl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
