Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven efter E. 0:s tid (Gyllenclou t. K. G. 3/12 166C A. Hist.). Likaså
om Fr. skulle betala subsidier blott t. 1648 (fr. uppfattning) eller till
1651 (sv. uppf.). Se of van anf., instr. E. O. t. K. G. 16/7, K. G. t. E. O.
4/7. E. 0:s koncepter.
42. K. G. hade redan i mars varit sinnad t. fred mot att få Posen,
Samogitien och Preussen enl. U. u. A. VII. de Lumbres och d’Avaugour
träffades i Heiligenbeil f. att träffa aftal om medlingen W. t. K. G. 24/6.
E. O. prisar denne. — »Vore t. E. K. M. advantage och Riksens säkerheet .
något att göra vid en fredh uti Polen wore det wedh desse tider
önske-ligt, och skulle på andra sidor gifva E. K. M. dubbel nytta. Gudh
välsigne E. K. M. vapen emedlertidh och hålle dem allestädes uprätte emot
E. K. M. fiender, så skall det öfriga och förmodligen skicka sigh.» E. O.
t. K. G. — — Joh. Kas. välvilligare än omgifningen. d’Avaugour t. K.
G. 29/ø (Gallica). De fredsforslag, som omtalas af Liske (Hist. Bibi. 1874
s. 313), datera sig från aug. 1656; antagl. hade K. G. före
Warschau-slaget ej faststält sina fredsfordringar, åtminstone har jag ej lyckats finna
uppgift därom. Allt tyder dock på, att E. O. trodde på att man kunde
få fred och Preussen, om man ville nöja sig därmed. Des Noyers anf. st. 210.
43. Friei: Bidrag t. kännedomen om Sv. och Nederl. förb.; se ock
i detta arb. anf. källor. Denna utförligare redogörelse f. forhandl, i
El-bing, blir här kompletterad såväl genom E. O. br. t. K. G. om traktatens
fortgång, hvilka ej voro vid nämnda afhandhgs förf. tillgängliga, som
genom sändebudens relationer i ark. i Haag. — Att nederl. amb. ej träffade
E. O. i Stettin synes af of v anstående. (Jämför anf. arb. s. 36). Efter
besöket i Danzig afgåfvo de en fullständig redogörelse f. Danzigs
fortifikation, hvilken de funno i god ordning. På Werderska sidan kan staden
genom sluss sättas under vatten. Åfven Weichselmiinde, särskildt kastellet,
är väl befäst och kan bestå, äfven om det afstänges fr. staden, f. såvidt
det får tillräcklig garnison, m. m. om stadens försvarkrafter. — Vid en
förberedande underhandl, i Mar:g inlemnade E. O., Sch. Rosenhane och
S. Bielke 19/6 en deklaration (Haags ark.), i hvilken de förklara Sv:s
benägenhet att lefva i godt förtroende med G. St. och förnya de gamla
förbunden. Fördr. i M:g stärkte Sv. anseende hos G. St., U. u. A. VII.
— Fullmakt f. desse herrar att underhandla med amb. utfärdades 17/6.
Så kom resan t. Thorn. Före 4/7 hade inga fullmakter utväxlats. Ett
sammanträde hölls i M:g 10/7, äfven några enskilda samtal före de fullt
officiela förh. i Elb. började, öfver hvilka prot. finnas i behåll. Se äfven
E. O. t. K. G. 4/7, «/7, ,2/„ 18/7, 18/7, ,9/7..*°/i m. A- samt konceptbr.; K.
G. t. E. O. 4/7, n/7, !7/8, 20/8 m. fl. »Ån ähr heel modest conduite hos
dem, men ellies seer jagh, att Hollands macht och anseende skall wål
wara beqväm att göra oss dess handlingar swåra.» E. O. t. K. G. ,6/7.
E. O. ansåg verkl. amb. okunniga om fl. ankomst och ville ej att man
anfölle henne. Anf. br. t8/7. Det vore de trol. ej, men de hade hoppats
hon skulle dröja. Amb. välvilja mot Sv. väckte uppmärksamhet i Haag,
de kommo i konflikt med Beu:n. Ansågos ej häller tillräcki.
uppmärksamma mot Danmark. Apbms (Riksark.) och Weimans (U. u. Ä. VII)
rapporter. Dobr. br. af 1 /9 (Haags ark.) och E. 0:s koncept. — E. O.
och andra ytterst välvilliga emot dem, enl. deras rapporter af Kl1t ®/8. E.
O. trodde också att fördraget skulle vara slut i början af aug. (t. W. V«
1656); om Pillau se W. t. K. G. 17/8, »/8.
44. Om den andra af nederl. fordr., menar E. O., att den tager
»styrkian ur Sverie sjelfv och förhindrar des upkombst, hvarpå i förra
tidher med våre konungars icke ringa beröm och undersåtarnes samt
landets stoora båtnadh och affection ähr arbetat wordet.» E. O. t. K. G. 4/8
n. st. Om olikhet i formulering, anf. arb. s. 55 m. fl. Nederl. amb.
förklarade i br. af ,8/8 (nederl. br. n. st.), att det var orimligt genomdrifva
tullfordringarne i sin helhet. — E. O. menade K. G. fick vara nöjd, att
han ej expresse förbjöds tull på Weichselströmmen och territorier t. lands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
