Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Christiania.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfva Danska räknesättet, halvtres,
fcalvtresindstyve, tres, tieiisd*
styve, fårstå Bönderna ej i de flesta trakter»
1 Bergens Stift räkna de efter Snees (Tjog),
således sade mig en Bonde, att han var fem
och halftredje Snees (55) gammal,
liordanfjellg brakas endast det Svenska
räknesättet, femti, sexti, som är både kortare
och vigare, än de tvfirme andra. Men
anmärk-ningsvardt är, att flera Bärarter i Dannemark
och Norrige hafva gemensamma namn, som
fl-ro aldeles skiljaktiga från de Svenska, t. ex.
Smaltron (fragaria vesca), kallas
Jord-fa as r (så kallas de äfven i några Svenska Pro«
vinser). Lingon (vaccinium vitis idasa),
kallas T y 11 e b ®r . I Jemtland säger man
Li n gebär. Hjortron (R n b n s ch a m ae m
o-rn«) kallas Molten eller Moltebaer.
Vinbär, Reps eller R ib g, o. s. v. Blåbär (va
c-cinium myrtillus), Björnbär (Rubtis c
ee-sias), och några få asdrA bibehålla samma namn
i alla tre Språken.
Christianias hamn ar god och dess
rörelse var en tid ganska betydlig och fårmånlig,
då Norraka trävaror voro mer begärliga i
England ; men sedan en hög Tall blifvit därstädes
laggd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
