Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 94 —
På ingen Gaatgifvaregård Tar det möjligt alt
erhålla den minsta förfriskning, och de usla
lojorua äro sa oanygga , att man gema
undviker att gå in nti dem. Ingen -väg finnes bär, och,
liksom i enfldemark, tjena stnä stenhögar till
■vägvisare. Man rider beständigt 6fver klippor
och moras, genom hvilka häslarne , som haräio
utmärkt goda, med otrolig skicklighet leta sig
fram. De Badlar, man får på Gästgifveregårdar*
db, äro ej särdeles goda; etigbyglorna, som
ibland hänga vid tågstycVen, äro ej altid af li»
ka längd; men det värsta är, att man ofta
endast får till tygel en tågstump, tom är så kort,
att om man vill hålla uti den, måste man luta
sig fram; hvilken ställning är blde obeqväm
och tröttande. Det hästa är att lata hägtarne
gå efter behag; de äro så säkra, att detta ej
medför någon fara , ehuru det i början Jycke*
Tara obehagligt att Bitta på en bäst, såsom ea
Eqnilibrist, isynnerhet på dessa förskräckliga
■vägar.
En mil från Haegrestad ligger en
liten SjSStad, kallad Eygereund, bv«s
förnämsta näringsfång består i Fiske och Sjöfart.
Imellan Svalestad och Ögren »etl
j*g £ mil läng# Htåt ea liten Elf, som bilda* ett
\ac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
