Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öppna och tillsluta när man ville; det var naturligt, att de
förnäme läto göra sina sängar granna, med sirater,
bildhuggerier och målningar.
Borden voro långa och smala, stodo längs ena
väggen, så att inan makligen kunde komma fram emellan
bordet och väggen och bequämt sitta pä den väggfasta Länken.
Pä hordet läg alltid ett hordtäcke kalladi Bonit, gemenligcn
af läift, men vid högtidliga tillfällen af silke eller med sil
-be utsydt. Desse bonit borllogos när man skulle tlnka, om
de voro fiua; mcii var det ett ordinärt bordläcke af lärft,
så lades bordduken ofvan på, hvilken kallades Skivedug. Pä
Helsingborgs slott voro 4 underdugar af Blege-lcret, tre
Skivedugar af Blege leret och tvä af Uollands-leret, de
scd-narc förmodligen till konungens egen tafel. Allt delta
igenkänner inan pä en rik skänsk hondes hord.
Vid stora högtidligheter hrnkades, all öfver horden
fästa i taket en himling, merendels af flamskt.
Dräll kände man icke i den tiden, långt mindre de nu
superfina duktyger. I danska konungens hof nyljades ej
annat än simpla lärftsdukar, som Christian lll:s href till
Biks-Ilofmästaren Eske Bilde intygar. Brefvet lyder så: ”Vor
svnnerlige gunst lillforene. Vider at vi formerke, hvarledis
det allestedes gaaer meget nskickeligen till mel Bordc-Duge,
oc hesynderligen hvor vi sjclf personligen ere tillstädes, thy
bede vi other og begære, al >9 med thel allerforstc lade kiöhe,
sva meget maadelig groft lerel, som best kand tjene till
duge, og ther af lade giöre saa rnauge duge, som bebof
giöris till alle borde og skiver tber paa vort slott
liiövcn-bavn; saa at der kand alle tide være rene duge nog till at
udfaa, tvende gange om ugen, cpter vor Hufordnings li
lidelse: saa at samme du£»e kunde rmclicrcn nos naa ofver
bor-tlenc og skiverne* Tuer mel sker oss till viljes, hcfallendcs
Elbcr Cud. Christian.
Vid öfversta ändan af bordet var högsätet och der
hakom hängde Handkläden, elt eller flere, de voro i allmänhet
af ordinärt l/irft, men till slat ny tjades af hollandslarft, som
utsyddes med silke och allehanda grannlåt. På Ilelsinghorgs
slott vnro 8 liaiidklädcn af hlcgclcrct och elt af
hollands-leret. Fru iMagdlena llrogenus lick i sin hemgift Iva
silke-sydde handkläden, gemenligcn voro sädana handkläden G å
7 (piartcr hreda , och en 4 å o alnar långa. En smal reliha
var slagen |iå väggen upp emot lakel, öfver denna hängdes
handklädet duhhell och räckte mest ned til biiukeilyiian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
