Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådana handkläden finner man än i dag i rika bondstugor, då
de äro städade.
De gamle voro tarflige i sin mat, undantagandes vid
sina gästabud. De hade engelska smaken: stadig mat, kött,
fläsk, fisk voro deras förnemsta rätter. Deras dryck var
öl. Att vid bordet serverades och anrättades då, som nu,
bör man intet förmoda. Man kände intet teriner, carotter,
assietter, plataceer, aladmenager, icke en gång servietter,
skedar, knifvar och gafflar. Hvar och en hade sitt eget
torrkläde, som vi nu kalla näsduk, hvaraf han betjente sig i
stället för serviette. Hvar och en hade med sig sked och
knif, då han blef till buden hofvet att spisa, och deraf
har man det gamla ordstäfvet:
Den som vill till Hofva naska,
Skall ha sked och knif i sin taska.
Vid konungens hof voro flere tafflar, likaså hos den
rikare adeln. Herrebordet, der konungen med RiksRåden och
de förnämsta spisade. Faten till desse borden voro
ansenligare än andre och kallades herrefad, 126 sådane funnos i
Helsingborgs fatebur. Knabe svarar mot Sven i svenskan.
Svenner den ringare adeln. Till det bordet voro 10 fad.
Talrikar 50 stycken visst icke för många i anseende till
faten och man kan deraf sluta, att en och samma talrik
nytjades till alla rätterne.
Att konungens dryckeskäril varit af silfver är ingen
tvifvel, men i allmänhet brukades stop att dricka ur.
Knabestop voro 24 stora och små uti Helsingborgs källare,
dessutom voro 26 små svarfvade stop och 4 tudekannor, stora
trädkannor med en tut, genom hvilken man inskänkte i de
andra kärilen.
En enda ljusstake fanns i konungens rum, långt mindre
lampetter och ljuskronor. Fru Magdlena Krogenos fick i
hemgift två stora ljusstakar, gemenligen voro de af malm
och finnas än här än der någre af desse gammalmodiga
ljusstakar. I allmänhet och äfven bland de förnäme nytjades
lampor. I Helsingborgs Inventarium nämnes 1 tunna
hvalspeck, 1 tunna sillspeck, denna tran var förmodligen att
bränna uti lamporne.
Fästningens artilleri tyckes efter den tiden hafva varit
ansenligt, 21 HagelBösser, I Trikorter Slange, 5 Half Slanger,
6 Tellehösser, 7 Skerpentiner, 2 Falkeneter, 14 Stenbösser,
men till alla desse fanns allt för litet krut. De som äro
kännare i den gamla krigsvetenskapen få förklara hvad desse
namnen betyda och hurudana desse kanoner varit beskaffade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0037.html
