Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och på Lohmanska platsen[1]; låg således tätt under backen.
Utmed Winströms, Scheufners, Sahlbacks och fleres hus gick
från detta torg en gata ned till bron: en del af det som nu
är torg, var bebygdt med hus: jernkrämaren Henric
Rotkens, vagnman Knut Olssons, borgaren Sten Mauritzsons och
Esbjörn Olsson Træbens gårdar, hvilka i kriget uti grund
förstördes, samt Esbjörn Olsson Färgemans öde tomt,
anslogos till nya torget, som nu kom att gå ned till sjön.
Utom detta torg var ett torg kalladt Axel- eller
Fjelatorget[2], som 1657 anlades, men till byggningstomter åter
utlades, då nya torget blef anlagdt. Om detta finner man
i ett gammalt dokument följande underrättelse: ”Salig
Welborne Sten Brahe forärt paa hans Bror Sons Tonne Brahes
vägner 100 Rdr efter dess bref af den 15 Maij 1601 fol.
bvilka i förra tider äro förräntade af Salig Rådman Thomas
Jacobson uti dess gård, hvilken Anno 1657 är nederbruten
och kiöpt af Staden till et Axel torg, har altså Staden
detta capitalet, alt sedan förräntat efter dess obligation af den
14 Maij 1657 fol. på 358 S. 24 r.”
Detta Axel eller fjelatorg kalladt, låg der nu fru
Hæbsackers trägård[3] är, och sträckte sig öfver halfva tomten
der Kammarherr» Eppingers hus[4] står. I backen bredvid
detta torg låg Helsingborgs källa, som gifver det bästa
vatten i Sverige, och har tredje rummet bland alla källor i
Europa; denna källa kommer fram ur backen och ger vatten
i stor ymnighet[5]. Från denna källa ledes vattnet till en
springkälla, som alledne Direktören Cöster midt för sitt hus
anlagt, der vattnet springer tilI 2 à 3 alnars höjd och gör
en prydnad för staden[6]. År 1729 beslöt magistraten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
