Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om staden är Filborna by * *), der intet märkvärdigt funnits,
utom cn enda älleliög ell stycke fran hyn, som af bönderna
kallas Dronningaliögen; men af kvad anledning den della
namii bekommit, har ingen kunnat säga mig: mera i norr
ligga Filshult, Påvelsköp och Tinkarp. Vid Görarp, vid
Ramlösa, vid Tinkarp och norr om staden på dess egor
finnas Slenkol. Af hvem första stenkolsbrotten hlifvit gjorda
vet jag intet, men är IGöO**) har Danska Rikshofmästaren
Joachim Gersdorpli på Tynghyholm, Axel Usop jiå
Relle-berga, Ivar Krabbe på Jordeberga och Otto Kragh fält kongl.
privilegium på stenkolsbrottet vid Helsingborg, som låg på
Krabbens egor. De tvenne första åren förunnades dem alt
bryta slenkol utan afgift till kronan; men sedan skulle
kronan hafva hvar 10:de tunna. Kronokemman som lågo
närmast grufvan fingo de såsom ett grufvefrälse, så atl när
in-tressenterne betalte böndernes årliga skatt, räntor och
landgillen till kronan, egde de rättighet att nyttja dem till
arbete vid stenkolsbrytningen, likasom frälsemannen sina
bönder till sill landlbruk. Allt arbetsfolk vid stenkolsverket
var fritt från all kongl. skalt och tunga. Denna grufva
måste säkerligen vara den, som låg vid Tiukarps grafvar. 1GÖS
Augusti årligen. Ställets naturskönhet är europeiskt bekant.
En runsten visar sig jemle häcken, som skiljer mellan
Helsingborgs landsförsamling och Raus socken. Den kallas
Hår-lemanska stenen. Man kan knappt läsa mer än sina husfru,
helst slenarten har valls med mindre beräkning, än man
valde i forntiden, då man ville uppsätta minnesvårdar. Alla
byggnaderna vid Ramlösa utom bruiinsbyggnaden ligga på
Iiöpinges egor i Rans. I Wällufs socken är ett Ö. Ramlösa,
i Helsingborgs landsförsamling är cll V. Ramlösa, men inom
Raus socken är intet Ramlösa beläget. Den märkligaste
byggnaden vid Ramlösa brunn är K. Carl Johans
I/ospilalsbygg-nad af två våningar med fiisängar för fattiga sjuke, Lvartill
K. Carl XIV Jolian gifvil omkring 8000 Rdr Rco.
*) Skrifs i äldre skrifter ofta Fölborna ocb torde varit
käslliage för de kungliga fölen, då byn låg under slottet.
**) ”Redan IGAO hadc en Skoltsk mästare börjat arbeta
på Pålsköps grund. ”Syden kom en, loed sig kalide Moster
näst Gudh, hede Sven Christensen, som en lång tid höll
bruket vid like”, enligt vittnesmål inför Luggude häradsrätt
1G70. De la Gardiska Arcli. XVM. p. G7 följ. lliogr. Lex.
Lill. O. p. 522.”
Helsingborgs Historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
