- Project Runeberg -  Helsingborgs historia /
50

(1851) [MARC] Author: Elias Follin, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

;>o

l.lef Skåne en Svensk provins; detta bolag gick öfver ända
oeb stenkolsbrytningen vid Tinkaip drefs af egarcn på
Ilrap-perup. Borgmästaren Paulin i Helsingborg bade
öfverinsc-cndet ocb styrelsen vid stenkolsbrottet i Tinkarp. Ar 1GSI
vart lian af Grefvinnan Maria Sophia De la Gardie, som
rådde om Iirapparp, stämd till Helsingborgs l.ämnersrätt för
otrogen förvaltning. Af de vid undersökningen framlagde
handlingar befinncs att år 1G75 från den 5 Juni t i i 1 och med
den 50 uppbrötos 557 tunnor kol; derifrån till ilen 15
September bafva 25 grnfarbetare upptagit SS7 tunnor, från den
tiden till den 50 November halva 20 arbetare brutit 740
tunnor; således från den 5 Juni till den 50 November i
Tinkarps stenkolsgrnfva upptagne 1000 tunnor, ehuru i
gruf-van, som undersökningen förmäler, dä på långt när icke
arbetades med den drift som i de förra åren *). För hvar
tunna fingo grufarbetarne 11 öre smt. Denna grufva har nu
länge legat nere ocb ingen brytning der företagits. Vid
Görarp har brutits kol intill sednare tider, men varit
mindre lönande. Egaren af Görarps grufva bar måst låtit
arbeta i grnfvan vid Lundom i Ilæslunda socken. hvilken varit
den mest lönande af alla. Helsingborgs stad bar äfven balt
sitt stenkolsbrott ute vid stranden ocb Nyborgshuscn. Uti
Rådslugnprotocollet af den 50 Mars 1085 andrages, alt de
som bodde i Nyborg uppgriifde slädens grund ocb utan lof
hröto stenkol, bvaraf de några hundrade tunnor utmätt och
sålt, staden till præjudice, hvarföre de borde tilltalas. Ar
1G8G logos riksdagspenningnrne till Borgmästaren Langh af
det som stenkolsbrottet kastat af sig. Och år 1089 dä
räkenskaperna för samma stenkolsbrott afslötos, befanns dess
behållning vara 050 Dir lo öre smt; och år 1095 nedlades
grnfvan efter den var så litet lönande, som protoeollet af
den 25 Juli samma är utvisar; låg derpå glömd till år 1727
då Beigscnllegium begärde undersökning om densamma.
Staden, förebärande sin oförmögenbet att åler upptaga grnfvan,
afsade sig all rätt till densamma, då Bergscollegium lofvnde
foga anstalt om dess upparbetande ånyo; men bon ligger
orörd intill denna dag, ocb man väntar livad nu varande
grufegare vela göra**). Utom stenkol finnas på stadens grund

*) "1007 fråu den 1 Maj till en dag i Oct. bade fåtts
2000 tunnor på Tinkcrnps grund, då blott 17 soldater
arbetade. Andra ar Ii ek nian 5000 tunnor. 1070 inarbetades
2950 tunnor.”

**) ”1758 kom en bergsman från Fablun till Ilclsing-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free