Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af golfteglet, som fanns under stolarne, forscdt med
hok-släfverne T. N. och en sådan lilja, som Erkebiskop Tuo
Nicolai förde i sitt sigill, (jfr d. Schw. Bibi. 111 St. p. 195
oeb den i Sakristian inmurade tegelstenen jemte Rönbeeks
sten), att detta sannolikt laggis efter K. Carl VIU:s bärjning
af Helsingborg vid sistnämnde tid, på denne Biskops och
stadspastors bekostnad. Men ebnru en större reparation
efter nämnde härjning blifvit nödvändig, skulle en så stor
kyrkas byggnad ej i mediet af 15:de seklet kunnat uppföras,
utan att diplomerna, som för den tiden äro rikhaltiga,
lemnat spår af insamling och gåfvor utom det att annalisterne
väl ej kunde ha öfverallt glömt att yttra sig härom. Det
är således nödvändigt att antaga, det kyrkan byggts förut.
Kyrkan har tillbyggts åt vester. Der man ser
skarpkan-tade pelare vidtaga, finner man ofvan sidoskeppens hvalf en
anslutning till den byggnad, som har pelare med trestafviga
framsprang. Derigenom ha 2 kapeller tillkommit, som
kallades det Norra Kapellet, innan der blef en Billegraf och
Södra Kapellet, innan der blef en Gieddegraf. Men redan
innan K. Waldemars Jordebok skrefs omkring 1230, hade
Helsingborgs läns domstol sina sessioner i Helsingborgs norra
kapell (Se här ofvan). Urkunderna föranleda således alt
antaga den tydliga tillbyggnaden uppförd före 1250. Men
skäligt är att förutsätta, det i dessa tider folkmängden ej så
hastigt kunde ökas att kyrkutvidgning på första seklet efter
en kyrkas uppförande kunnat kräfvas. Omkring ett sekel
förut se vi Danmarks kung än på Jutland, t. ex. i Itihe, en
stad med utmärkta kyrkor, än i Helsingborg, der hau har
Norska kungen såsom gäst och der han väl ej ville sakna en
kyrka, värdig en kungastad. Vid. denna tid kunde väl
redan ”den äldre spetsbågstilen”, hvilken Brunius finner i
Helsingborgs kyrka, ha hunnit om ej öfver Tyskland, dock
direkte från England framtränga till Danmarks kungaborgar.
Men ulan tvifvel behöfde de äldre murar, som dervid torde
till större eller mindre del begagnats, ej förut renas med
eld såsom nyligen slutande inom sig afgudabilder. Mer än
230 år förr än K. Waldemars Jordebok kunde nämna
Helsingborgs kyrka, bade Sveriges och Danmarks kungar i
Öresund — enligt Adainus Brcmensis — en sjöbatalj mot
Norges kung, dä de förre kämpade "för Christna tron." Danska
kungen kan ej tänkas då sträcka sitt nit som Christen så
vida och likväl ej ha låtit bygga kyrka, om en sådan ej
redan fuunits — pä uäriusta skånska landstigningsstället vid
Sundet. Men när tillöktes den första kyrkan så att Norra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
