Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrka, leinnad bandlösl åt tidens åverkan, cj länge kunnat
motståj förrän den hlifvit alltför dyr för församlingarne att
restaurera. Muren, byggd af Helsans skifferartade sandsten,
blandad med tegel, gråsten, flintsten m. m., synes ej ha baft
svårare vid alt bli ruinerad, än många murar, som i vår tid
ramlat. .
D:r Follin kunde blott anskaffa några högst nödiga
sträf-pelare. D:r Ilallbeck genomdref den vigligaste reformen —
takläggningen, ty med ett otiitt tak hade hvalf och murar
ej länge kunnat bestå. 1850—40 var den första
reparations-;eran. 1851—52 insattes £> nya fenslcr, kostande 742 Rdr
B:co. 1857—50 lades koppartaket för 25,224 Rdr hvartill
blylaket gaf vid försäljning 14,475 Rdr. D:r Ilallbeck
bestod hvitlimmingen af kyrkan invändigt 1840 för 598 Rdr.
Uuder D:r Hallbecks frånvaro vid riksdagen 1840—41 ge-,
nomdref Hr Controllören vid Tullverket C. A. Bodman den
andra reparationen för 800 Rdr Bco, bekostad af frivilliga
sammanskott. Den rörde mest det inre i kyrkan.
Ett document af vigt för Helsingborgs kyrkobeskrifning
är den redovisning på 57 foliosidor ior reparationen 1840,
som afgafs julafton af Comitcrade C. A. Bodman, J.
Rosenberg , J. Torell, J. P. Ek och A. JE. Lundahl, inbunden i
Past. Arch. I. 1. b, (en tjock foliant) Börande Helsingborgs
kyrka. Derur må meddelas: ”Vårt beslut. . . att
åtminstone kyrkans inre cj såsom hittills måtte anses nära
afskräc-kande från gudstjenstens bivistande . . . äfvensoin att
nygi-riga främlingar ej från vår stad måtte medföra den för
stäl-lét föga hedrande föreställningen om stadsinvånarnes hardt
nära intill vanvård gränsande likgiltighet för vår kyrka, hvars
byggnadsstil gör henne till ett märkvärdigt ålderdomsminne,
som väl fÖrtjent att bättre vårdas. . . . Att öfverbölja
kyrko-väggen med tillfällig grannlåt och göra kyrkan till en
arsenal för allehanda minnen om krig och örlig, för kungatal
om statshvälfningar och rikets politiska förhållanden, för . . .
måste på det högsta ogillas af hvar och en som med sinne
för det rent kyrkliga gör sig reda för templets ursprungliga
syfte. Detta är otvifvelaktigt att för den botfärdige
syndaren öppna en fristad, der -han får öfverlemna sig åt
begrundandet af sina andliga angelägenheter och hafva sin
omgän-gelse i Gud, ostörd af jordlifvets erinringar. I Templet anso
vi derföre åt inga andra minnesmärken höra lemnas rum än
åt sådane, som innebära väckelse för det religieusa sinnet;
alla andra böra förvisas derifiåu.” — — Derpå anföres
ansenliga gåfvor af Hrr Consulcr och Riddare Rooth och Ilall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
