- Project Runeberg -  Helsingborgs historia /
152

(1851) [MARC] Author: Elias Follin, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Skåningarne, samt Helsingarnes nederlag, derom är
redan nämndt.

År 980 nämnes Helsingborg för första gången i historien.
En Fylkiskung och viking i Småland vid namn Kol
Asmund Askesidas son, hade sitt tillhåll uti Liodhus, det är
Lödöse numera Götheborg och låg der med sina skepp i
vinterhamn. Denne viking oroade esomoftast norska kusten,
och den raske Håkan Jarl, som då var rådande i Norige,
kunde icke fördraga detta. Nämnde år om våren utrustade
Jarlen 5 skepp. Han sökte Kol först utan utanför Liodhus;
men han var redan med sina skepp gången till sjös. De
träffades uti Ejrarsund utanför Helsingalands borg och ett
blodigt slag föreföll. Länge kämpades manligen å båda
sidor. Kol sprang om bord på ett af de norska skeppen, allt
stupade för hans tappra arm och hvassa svärd, och segern
var nästan i hans händer, då en armfast norrman med en
stor sten slog Kol svärdet ur handen, då Asmund genast af
sina fiender omringad dödades, och hans skepp måste taga
till flykten.

”1000 stod utanför Helsingborg, enligt Adamus, som
skref, medan flera af kämparne ännu torde lefvat och som
sjelf öfverseglat Sundet, det stora sjöslag mellan nordens tre
kungar, hvilket Isländarne förlaggt till tyska kusten vid Swold.
(Adami ord: in trajectu brevi Balticis maris Helsingburg, in
quo loco Seland a Sconia possit videri äro ej tvetydiga.
Adamus hade fått upplysningar af en Kung Sven Ottos
dotterson. Kanske skedde den första sammanträffningen här.” ”1085
gafs till Lunds Domkyrka 3 marker årligen af den afgäld
som ingick af tomter i Helsingburg. Se 4:de Kap.” ”1101
uppgifvas Munkar såsom befintliga i Helsingborg, hvarföre
man antager att en klosteranläggning då redan funnits.”
”1134 befunno sig tillsamman i Helsingborgs slott Danska
Kungen Erik Emun och Norska Kongen Håkan Gille, då den
sednare höll vad med den förre, att han skulle springa
snabbare än K. Eriks hästar och vann vadet. Brunius anmärker
att detta var den äldsta kända kapplöpning i Helsingborg.”

År 1175 har Kung Waldemar I. varit uti stor fara vid
Helsingborg. En Dansk Prins vid namn Magnus, son af K.
Erik Lam, som vistades i K. Waldemars hof och njöt af
konungen mycken gunst, stämplade efter konungens lif,
förmodligen att sjä1f komma till regeringen hvartill han trodde
sig berättigad, såsom en son af K. Erik. I samråd med
honom voro i synnerhet tvenne Skånska herrar Knut Eriksson
och Carl Eriksson, Hertig Eriks söner och Erkebiskopen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free