Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oc Herbergereren stefvne ham, at hand möder till vedermaals
Ting, oc betaler oc giör hanem fyllest epter samme Bygds
sevene, kommer hand intet oc staaer hanem till Rette, da
forfolge hanem.
8:o. Hvem som slaar en anden udi hjäl, da böde den
döis neste frende met de andre, rede penge oc icke andit
gods; och skulle Frender icke nödis till af Koningen, at
böde met Manddräberen, uden hand blifver svoren fredlös
oc römmer, da böde frender saal Ätteboed oc epter
Landsens sedvæne, tage de stud oc hielp af Frenderne.
9:o. Ingen af den dödis neste frender skulle hefvne
deris frenders död paa nogen Mandraaberis Frende, saa Lenge
hand lefver, der draabet giordt hafver, hvilken som giör
deremot, daa skall hand saa straffis, som hand hade dræbt
en oskyldig oc saglös Mand.
10:o. Dræber nogen anden i hands egit hus eller Kirke,’
daa er det urhöde maal, oc for urbödc maal, kand den
dödis frender icke till böder komme, uden den dödis frenders
vilje oc forbön.
Så långt går manuscriptet, skada att det är defect;
emellertid gifva dessa punkter som anförde äro mycket ljus
uti hvad som angår skånska sederna och lefnadssättet uti
13:de seklet.
Första, andra och tredje punkterna bestämma den tidens
klädedrägt. Här förbjudes till ocb med Konungen att bära
udhogne ocb udskurne kläder. Här förbjudes att smycka
och pryda sina kläder med silfver och guld. Ingen tillåtes
att bära silfver och guld på sina kläder utan Konungen och
hans barn allena. Här stadgas, ingen skall det för skam
räknas, att längre än ett år bära en klädning; hvaraf man
ser, att i de dagar yppighet i klädnad stigit ovanligen högt.
Hvad med udhoggne och udskorne kläder förstås blifver
något svårt att förklara. Onekligen var det en utländsk
mode. Då åter med Hele oc Fordelte kläder lärer menas
den gamla i landet brukade klädedrägten. Pontoppidan i sin
Danske Atlas Tom. I. p. 53 skrifver: att de Danske i äldsta
tider brukat fotsida kläder; men att deras myckna sjöfart
och desse kläders deraf följande obeqvämlighet varit
orsaken, att de lagt sig till kortare, bestående i tröjor, byxor
och en liten hederskappa.
Hvad Pontoppidan förmäler bestyrkes af några Skånska
runstenar. Vid uppkörscln till Krageholms gård stå tvenne
stenar till grindstolpar, den ena har runristning, och å den
andra ses en man uthuggen. Runristningen är denna: Tunæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
