- Project Runeberg -  Helsingborgs historia /
201

(1851) [MARC] Author: Elias Follin, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allenast öfversåg K. Eriks Birkerätt, utan ock förökade och
förbättrade den, hvarefter den i Helsingborg blef utgifven.

År 1448 [1] den 6 Januari slutade K. Christopher af
Bäjern sina dagar i Helsingborg, han var då på resan stadd
till Jönköping, dit han till en Herredag kallat Svenska
Ständerna, som skulle taga sin början d. 21 Januari. Såsom ett
omen eller förebud till de politiska stormar och oväder,
hvilka efter hans död drogo sig tillsammans och utbröto,
hafva de då lefvande ansett de ovanliga och grufliga
stormar, som uti julhelgen och kort före Konungens död rasade,
då många hus blåste öfver ända och en myckenhet stora
trän uti skogarna nedbrötos. Christopher var en pratsam
och munter herre; hans afsigter voro goda, hans
hufvudföremål var att kufva det stolta Lybeck; men han kom att
regera öfver ett folk, der aristokrati och anarchi som oftast
rasade, det hat, den afund och otacksamket som han hos
sina undersåtare märkte, betog honom dess muntra sinne och
han förföll uti en tystlåtenhet ocb djupsinnighet som var mer
än märkbar och gaf anledning att tro det han några hemliga
och stora afsigter hade, kanske afsigter att hämnas på en
del af de store; men hans sista tal till Danska Riksråden,
som kring honom voro då han afled, vittnar om helt annat.
”J hafven aldrig visat mig den upprigtighet, att i ögonen
säga mig, hvad J och flere tänkt, att jag, liksom min
morbror och mina företrädare, på alla sätt i dessa riken
penningar samlat ocb hopbragt, på det jag slutligen lemnandes
eder, skulle föra edra rikedomar med mig till mitt fädernesland.
Men jag betygar att sådant aldrig varit min tanke.
Jag har inga skatter på eder och landets bekostnad samlat,
hvad jag samlat är ej annat än en förnuftig besparing af
hvad J till min hofhållning beviljat, och detta och ingen
annan afsigt, än för edert bästa, för att ega tillgångar att
dämpa och kufva det för de nordiska rikena farliga Lybeck.
Nu måste jag lemna denna för eder nyttiga föresats ocb
öfverantvarda min krona och mitt lif uti Herrans hand. Eder
omsorg blifver nu att ömma för dessa rikens väl, att dem
en sådan Konung välja, som dem visligen regera, beskydda


[1] 1447, enligt Lagerbring m. fl., men efter den
räkning, som börjar och slutar året vid vårdagsjemningen;
således 1448 efter vår kalender. Man vet att Fransmännen
länge bibehöllo den räkning, som började med Påsken ocb
man bör vid äldre chronologiers tolkning ej förbise detta
förhållande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free