Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nåd. Skånska adelns gårdar ledo mycket. Skarhult, Grefve
Pontus Fredr. De la Gardies gård, brändes 1676 kort före
slaget vid Lund; Borby brändes den 17 Maj 1678,
Knutstorp d. 28 Juni, Araslöf, Mollerod, Hofdahla i Juli, Flijnge,
Ousbyholm, Hörby, Ericsholm , Rönneholm, Häckeberga i
Augusti, Ljungby ladugård satte Snapphanarne eld uppå.
Kring Landskrona lät K. Carl XI bränna många byar, kring
Christianstad gjorde de Danske sammaledes. Hela Örkeneds
socken brändes för Snapphanarnes skuld. Städerna
undergingo samma öde. Engelholm brändes d. 27 April 1678;
d. 5 Juni Ystad; d. 11 Augusti Lund, der 163 gårdar
afbrändes; d. 10 Sept. Landskrona, der 70 de bästa husen
uppbrändes; man skyllde Polska soldater under Öfverste
Flantses regemente för denna eldsvåda. Christianstad, en
gång med storm taget af de Danske, blef åter uthungradt af
de Svenske. *
Uti Spegels Diario läses: d. 5 September blefvo Danska
Generalmajoren Meerheims ordres intercepterade, uti hvilka
han hade befallt, att Snapphanarne skulle sköfla, bränna och
förhärja hela Malmöhus län.
En annan utväg vidtogo de Danske att ruinera landet.
Spegel i sitt Diarium skrifver: d. 26 Maj. Uti dessa dagar
lät det Danska Commissariatet och Knut Tott uti Konungens
namn af Danmark utgå margfaldiga plakater, att alla
inbyggare i Skåne, adel, prester, borgare och bönder, skulle med
all sin egendom flytta in på Seland, bvarest dcin all önsklig
commodité skulle öppnas och tillåtas, men de som den til1-
budna nåden ej nyttja och det kongl. budet icke lyda ville,
hotades med sköfling, brand, fängelse och döden; hvarpå
månge prester öfvergåfvo embete och församlingar, månge
bönder lupo ifrån hus och gård och de samtlige gingo från
sin ed och ära och foro till Seland. Den 14 Juli upplästes
ett annat Danskt plakat på de flesta predikstolar i Skåne,
uti hvilket med många svåra hotelser förböds, att ingen
skulle inhösta antingen hö eller säd: Lagerbring säger väl i
sin Svenska Historia, att dessa K. Christians plakater blefvo
visst icke efterkomne., Men utom det att Spegel i sitt
Diarium uttryckligen säger, att mange gingo fron embete och
församlingar, hus och egendom, heder och ära, vet man att
åtminstone här i nejden flere prester rymde till Danmark,
såsom Prosten i Helsingborg, Hans Hjort, Prosten Rasmus
Hofgard i Kropp, Pastorn i Welluf Mogens Gundeson, så
ock Pastorn i Rårslöf. Och att mycken allmoge gått utur
landet intygar Spegel i sitt Diarium, ty när Svenska arméen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
