Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin fångenskap, hans fru var nära slägt med svensk
Drottningen, som dertill mycket bidragit. Han var 1463 en bland
de af Rådet som voro närvarande då K. Christian I och Jöns
Bengtson åter blefvo förlikte och ErkeBiskopen ur sitt
fängelse lösgafs. 1468 uppdrogs honom och Olof Geed att
belägra Lillö, Ivar Axelson Totts gård i Skåne. Belägringen
var sträng; på ena sidan låg Mogens Gran och Thure
Thureson Bjelke med en armé, å den andra, Johan Oxe och Olof
Geed med sin här. Man sökte uthungra besättningen: men
Ivar kom de sina till undsättning: han angrep den tropp,
som Johan Oxe och Olof Geed kommenderade, och slog dem
på flykten, då Green och Bjelken äfven måste upphäfva
blockaden. Blef 1472 utnämnd till Konungens Procurator
uti saken emellan K. Christian I och de bekanta Axelsönerna.
Var 1487 i Lund att hylla Prins Christian till sin faders
efterträdare. 1488 reste han med Enkedrottning Dorothea
till Rom. Hans fru var Hofmästarinna hos Enkedrottningen,
och han var hennes Canzler. Från Rom ärnade hon sig till
Christi graf; men Pafven frikallade henne från denna
pilgrimsfärd, högst farlig i anseende till de i heliga landet ströfvande
Saracener, i dess ställe gaf Enkedronningen penningar till
ett hospital i Rom, ett i Malmö och ett i Köpenhamn. På
hemvägen besökte hon Brandenburgska hofvet och gjorde
en resa till Wilssnack, en för sina helgedomar och dit
anställda vallfarter mycket namnkunnig ort. Genom sin
Canzler herr Johan Oxe utverkade hou två ting: först svenska
Riksföreslåndaren Sten Stures bannlysning, derför att han
satt sig i besittning af Enkedrottningens Lifgedinge Örebro
och dess län. Och det andra, att St. Knuts klåster i
Odense skulle åter upprättas. K. Christian I hade utverkat sig
påfligt tillstånd, att upphäfva detta kloster, och anslå dess
egendom, och inkomster till Domherrarnas underhåll i Odense.
Nu hade munkarna inbillat Enkedrottningen, att Konungens,
hennes salig herres själ, för denna sakens skull icke så snart
kunde komma ur skärselden och man viste icke när. Af
ömhet för sin herres, i dess tankar, mycket i skärselden pinta
och plågade själ, utbad hon sig som en nåd af Påfven, att
Odense kloster åter måtte upprättas. Hemkommen med
påfligt tillstånd dertill, väcktes en häftig träta emellan
Domherrarne och munkarna; de bannlyste och öfverföllo
hvarandra. ErkeBiskopen måste bruka all sin andliga myndighet
att skilja dem åt. Munkarna fingo sitt kloster med all dess
egendom åter; men ålades att årligen betala från sig till
Domherrarne 20 läster korn, som gjorde 600 tunnor i godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
