Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att flytta till ett af hans slott, utväljandes Wandesborg;,
som låg en half mil ifrån Hamburg, dit han anlände i
October månad. Sedermera kom denne lärde herre till Rudolph
II i Böhmen och dog i Prag 1601, der han med stor ståt
blef begrafven.
Denne Herres valspråk var: Esse Potius quam haberi,
hvilket alldeles stämmer öfverens med hans sinnelag. Då
Rathman skref en recommendation för en studerande yngling
till Tyke Brahe, och bland annat säger att han var Magister,
svarar Brahe: Om han är blefven mästare i bokliga kunster
är mig lika mycket; dock ville jag heldre att han var det
verkligen än att han blott så kallas. Men dertill hinner man
icke så lätt; det kunde vara nog att vara en lärling i
bokliga konster. Till sitt sinnelag var han något envis oeh
singuliaire, isynnerhet var han ej god hofman, och förstod ej
att dölja sina tankar; hans lefnad behagade icke alla af hans
stånd, ty som philosoph frågade han ej efter sitt stånds
tidsfördrif, utan lefde ensligt, sysselsatt med sina böcker
och stjernorna på himlen. Det berättas att Tage Krabbe
en gång skämtvis förebrått honom det och sagt: Här
kommer Diogenes Cynicus. Hvarföre så? frågade Tyke. Jo,
du ligger alltid inne som Diogenes i sin tunna, svarade
Krabbe. Brahe gaf då en rätt artig replik: Jag vill icke
likna dig, säger han, vid en så ringa man, tvertom, du är
lik Julius Cæsar; ty likasom Cæsar ville hellre vara den
ypperste i en annan stad, än den andre eller tredje i Rom,
så vill du heldre vara den förnämste bland gäckar, än den
andre eller tredje bland vise och lärde.
Till Astronomiens upprättande må man väl säga, att
han sin hela tid och allt sitt goda användt; hans stora
byggnader, hans dryga anläggningar uppå Hven, hans kostsamma
instrumenter, hafva kräft stora summor: Uranienborg ,
Stjernborg, Tryckeri, Laboratorium Chemicum, hans 24 stora
astronomiska instrumenter, bland hvilka den stora
koppargloben bör först räknas som kostade 5000 Rdr. Hans 5O
fiskdammar, hvilka han pä Hven anlade, hvarigenom han på
den ort, som bonden fornt om sommaren knappt hade
vattning till sin boskap, egde en qvarn med stamp och
pappersbruk i sådant stånd satt, att den vinter och sommar alltid
lika gick, hvilket allt hade kostat 75,000 Rdr. Dock hade
han likvisst hederliga förläningar: 500 Rdr årlig pension,
ett lån i Norge, som årligen renderade 1000 Rdr, samt ett
canikdöme i Roskild, hvilket gaf 10 läster korn och 700
Rdr. Man kan således med visshet säga, att hans årliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
