Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig Borgerskapet oförmöget att uppehålla stenkolsbrottet»
som då förföll.
26. Petter Pilil, Borgmästare från 1738 till sin död
1709. Sannolikt sonson af en Borgare Petter Pibl, som dog
fattig på 1660 talet, hvilken lär varit Borgmästaren B.
Pihl-cronas bror. Generalvagnmästaren ocb lloltzfursten Pilil,
hvars sten låg öfver öppningen på Piblska grafven, synes
varit Borgmästaren P. Pibls fader. Den iMarg. Pilil, som var
g. m. Bådman Joli. Cöster, hvilkas grafsten låg jemte den
förra, var Borgmästarens syster, ocb hennes barn blefvo hans
främsta arfvingar. Borgmästaren P. P. hade nemligen ej blott
byggt en särskild läktare för Piblska slaglen, under dennes
lifstid (den läktarn blef sedan nedtagen), utan ock en ö alnars
djup graf för den samma som död, ehuru han oj fick någon
posterilet, som der kunde nedsättas.
Efter fulländade studier hlef P. P. tidigt Bådman i
Helsingborg (före 1720) och betydde mycket under Borguiästar
Sylvii tid. Nu mera hade folket eröfrat friheten i en af
Fredrikshalls löpgrafvar, hvilket innebar att de enda, som
hunnit upp till en politisk bildning, d. v. s. adel och
em-betsmän, ansågo sig nu ha ryckt sonvcrainitelen ur
kunga-handen, för att mot de svagare nyttja den åskvigge, hvilken
kungarne nyttjat mot de starkare, olta till de svagares värn.
Och P. P. visste att använda sin makt. Blott adelsmannen
v. Beiser, hans granne i det gamla huset J)? o7, och stadens
Kyrkoherde dristade möta honom som jemnlikar.
Borgmästar P. P. är den äldsta Borgmästare folkminnet
ännu erinrar sig. iMen traditionen är honom icke gunstig.
Ilan säges ha befallt sina betjenten springa ut på galan och
afslå hvar och en borgare hatten, ifall denne ej blottat sitt
hufvud, då han gick forbi Borgmästarens fenster, der måtte
synas någon eller cj. Hos K. Fredrik lär han egt synnerlig
nåd, men K. Adolph Fredrik ville cj ens resa genom staden,
”emedan staden hadc lörut en kung och han ville ej
sammanträffa med en dylik.” Sedan kallades P. allmänt liungcn i
Helsingborg. Sägnerna om hans girighet gå stundom till det
otroliga, t. ex. då han säges i sterbhusen tagit för
bout-redningsbesväret deras största dyrbarheter. Vi ha i Follins
annaler sett, att han länge oredoviste behöll de 1462,’i dal.
smt, soin staden förskjutit till staten i Carl Xl:s tid oeh
när ändtligcn återbetalningen kräfdes, återgäldade han livad
i redovisningen erkändes med ijvitlensen lör sina
riksdags-kostnader, då han ej tillåtit staden att förena sig med en
aunan stad, utan velat väljas till representant, sannolikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
