- Project Runeberg -  Fem år i Kina /
51

(1923) Author: Ingeborg Wikander - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. På sommarfärder - Uppe i »Tigerbergen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

taket etc. De hade ock en fiskdamm, där karpar och
guldfiskar trängde varandra, feta och glänsande.
Munkarna döda aldrig ett djur, sägs det, inte heller dessa
fiskar. De få väl äta upp varandra för att få rum!
Herbert matade dem med kex och skrek av förtjusning,
då fiskarna och en tjock sköldpadda tumlade om
varandra för att nafsa åt sig bitarna.

Vi voro ett stort följe, omkring trettio personer minst.
De flesta hade bärstolar och dessutom en kulikvinna
eller »boy» att bära matsäckskorgarna. Jag hade
beslutat mig för att gå, då det ju var flera andra, som skulle
göra det. Det är väldiga branta höjder att klättra
rakt uppför och utför igen, en utomordentligt vacker
väg över bergen. Jag var alls ej trött, då vi kommo
fram, det var bara skönt att vandra på morgonen. Men
under allt gåendet runt tempelplatsens alla
sevärdheter och därefter en rätt livlig lunch på en
tempeltrappa, där jag nog blev rätt mycket utsatt för
middagssolen, blev jag förfärligt trött. Som jag inte fann
någon annan fredad och sval plats, lade jag mig att
sova i stora tempelsalen rakt utsträckt på munkarnas
bönekuddar med min paraply under huvudet. Herbert
låg ett stycke ifrån mig på abbotens broderade matta.
Kuddarna äro av flätade palmblad, lagda över långa,
breda och låga träpallar; det var ingen dålig bädd.
Inga andra människor funnos där inne.

På hemvägen brände solen glödande het.
Missionärer, som varit här ute i långa tider, sade, att de ej på
tio år haft en så het dag. Det syntes bäst, då vi
samlades för att dricka té i en backe under några träd.
Vi sågo rent löjliga ut. Svetten rann av oss i floder.
Jag bjöd på kakor, men fick av en det svaret: »Skynda
Er att ta bort dem, jag fördärvar dem för andra». Svet-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/femaik/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free