- Project Runeberg -  Fem år i Kina /
156

(1923) Author: Ingeborg Wikander - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Inbördeskrig i Hunan - Orostider i Changsha

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blicket ryser för råheten och grymheten i vad man ser,
andra ögonblicket ej kan hjälpa att man skrattar.
I höstas, då nordsoldaterna drevos ut och sydsoldaterna
höllo sitt intåg, sköts det över hela staden, men på några
dagar var allt lugnt igen. Det eländigaste jag såg då var
kanske de nordsoldater, som tillfångatagna fördes in
i Changsha i ett antal av c:a 8,000 och här placerades
i tempel och skolor under bevakning först av
utlänningarna, sed an av myndigheterna. Jag skall aldrig glömma det
långa tåget av dödströtta, avväpnade män, väntande
döden, vilka tågade förbi vår port här en dag.
Sydsoldaterna kommo i lösa flockar gång på gång och ville
skj utå ner dem, avväpnade, uttröttade, svultna stackare,
som de voro, tills Röda Korset här tog hand om dem.
En dag sutto också jag och Miss Morton på pallar
utanför ett tempel som »skyddsvakt» för ett par tusen
fångar där inne. De kinesiska Rödakorsvakterna
kommo och begärde vår hjälp mot sydsoldaterna, de
hade ej försyn för dessa obeväpnade kinesiska vaktare.
Här voro inga av våra manliga missionärer hemma för
tillfället, och så sutto vi två vakt en timme eller två,
tills de kommo åter. Kunde vi annat än skratta, där
vi sutto på pallar under ett kinesparasoll, två kvinnor
beskyddande ett par tusen fångar — endast med våra
»vita ansikten» — mot beväpnade rövare till soldater.
Ty i de dagarna räddade endast främlingarnas närvaro
många liv. Det låter kanske som något hjältemodigt,
men därav var det intet. Vi visste alltför väl, att vi
ingen risk löpte, inte heller de män vi bevakade, så länge
en utlänning var i närheten. Första tiden höllo ock
missionärerna vakt om natten, tagande var sin tur.
Som sagt, något hade jag alltså sett av krig i Kina
redan i nov., men denna gång var det allvarligare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/femaik/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free