- Project Runeberg -  Fem år i Kina /
207

(1923) Author: Ingeborg Wikander - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Arbetet börjar - Första julen i eget hem i Kina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fiket beskådande hopen. Avrättningar genom
halshuggning med svärd är numera en dagligen förekommande
sak i vår stackars stad, styrd av en tyrann och en
blodtörstig soldatpöbel. Och ute i provinsen är det än värre.
Men avrättningarna pläga här nästan alltid ske vid en
bestämd plats utanför Östporten. Nu hade det skett
till straff och varnagel mitt inne i stadens centralaste
del. Ofta möter jag skarprättarföljet, en liten trupp
soldater med maktens insignier, och bödeln med sitt
höjda svärd.

En annan dag mötte jag en lika hemsk syn. Där
kom en man bärande en liten bur; det tycktes på avstånd
att han bar någon underlig slags fågel därinom.
Kineserna äro mycket förtjusta i sina fåglar och bära
dem ofta med sig ut på promenad, för att fåglarna skola
få frisk luft. Men detta såg konstigt ut, och jag tittade
närmare och vände mig med avsky bort. Vad han bar
var ett nyss avhugget människohuvud, upphängt vid
det svarta håret och med blod ännu droppande från
buren! Åter ämnat som en varnande syn för det ännu
i hemlighet upproriska Hunanfolket, som icke kan lida
guvernörens, främlingens från Norden, tyranniska välde
och orättfärdiga framfart.

Sådana syner komma blodet att stelna i ådrorna.
Äro dessa människor Guds skapade avbilder eller äro
de hemska demoner? Om de äro det förra, hur kunna de
förvandlas till det senare? Synen och tankarna
förfölja en i dagar och nätter. På något sätt känner man,
som om man likt kineserna måste göra sig hård och
okänslig för syner som dessa, till självförsvar. Det är,
som ville man ej, orkade man ej ta det riktigt på allvar
var gång; det möter en för ofta just nu, man blir rädd,
rädd att mista tron, hoppet och frimodigheten. Men i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/femaik/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free