- Project Runeberg -  Fem år i Kina /
282

(1923) Author: Ingeborg Wikander - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Nya orostider - Nordguvernören i Hunan fördrives. Inbördeskriget rasar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som ställningen började bli ovissare, kommo allt
flera ängsliga kvinnor med småbarn och ville bo här i
vårt hostel. I vanliga fall är där lämplig plats för sju
ä åtta inackorderingar. Nu hade vi i en veckas tid
fyrtio personer, av vilka nära hälften småbarn, boende
här i den lilla hostelbyggnaden och i ett par av K. F. U.
K.-rummen, som i hast en kväll apterades till sovrum.
Det var enkelt nog, plankor lades över bockar och det
fick bli bäddar. Sängkläder och andra nödvändiga
tillbehör föra kineserna alltid med sig själva.
Tsofamiljen åter fick taga in massor av gäster, deras släkt
och vänner, som kommo hit för beskydd. Det var
livligt på vårt område den veckan, skrikande småbarn
i var vrå, varje möjligt utrymme använt till
sängplatser, folk kommande och gående för att se om sina
anhöriga här. Därtill en massa folk, som så gärna ville
komma och bo här, men som vi omöjligt kunde göra
plats för.

Jag hade ansvaret för denna vår egen plats och här var
mycket att ordna för alla dessa människor, som
strömmat till. Det var dock ett intet mot vad sjukhusen
och missionerna fingo ta emot. Där härbärgerades
hundraden, och det stora Yalesjukhuset såg mest ut
som ett fältläger.

Så var det då aftonen den ii juni. Trupperna
em-barkerade alltjämt på båtar på floden — i vild flykt.
Vi visste, att sydhärarna voro på marsch hit från Siangtan.
Alla kände vi i luften, att nu skulle något hända denna
natt. Folket på gatan var uppskrämt, inom missionernas
områden samlades många hundratal av förskrämda
kvinnor med barn, och vi togo ock in hela skaror av
dem från vårt närmaste grannskap. De sovo var de
så kunde, bredde ut sina täcken på plankor och bänkar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/femaik/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free