Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En brusten illusion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nej, det har jag visst inte!
Jag hade sett en svart ullhund som jag
misstänkte vara den märkvärdiga jakthunden. Det
var en pudel som kommit i land från en tysk
skonare vid en strandning.
— Jo, det har harren vesst, dä. För rexten
skulle jag be att harren uppger sia inkomster.
— Varför det?
— Jo, si ja ä i taxeringsnämnda, å ja vell
bara säja harren dä, att om vi blir komsamser
å håller ihop här på ön, så ä ja sån kar, så harren
behöver bara hålla sej te meg, så bler dä nog
bra mä oppgefterna om inkomsta.
Han sträckte fram en svart näve.
— Håll sej bara te meg å latt oss ha vårat
ihop, så bler dä billiare för harren mä
beskattninga, sån kar ä ja!
Nå, mannen var ju min gäst och som det var
viktigt för mig att få jakten på ön, slog jag till.
Jag körde icke ut honom, utan bjöd honom till och
med på nubbe, kalops och avskedscigarr.
Han stövlade i väg.
Emellertid roade det mig att ta reda litet
närmare på denna underliga ledamot i
taxeringsnämnden som icke stod på kommunens bästa
gentemot en främling. Det befanns att han för några
år sedan varit suppleant i nämnden, men på grund
av åsikter av samma slag som han uttalat hos mig
ansetts olämplig. Han hade alltså bara velat
imponera, som han trodde.
Ett par dagar efteråt kom han tillbaka. Jag
förstod att han längtade efter min punsch och min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
