Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla papper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan att vår fantasi icke räckte till att bilda oss
en föreställning om dikternas oerhörda ålder.
Nu har jag fått läsa dem på nytt och jag tar
mig härmed friheten skriva av dem. De ge i
varje fall en liten föreställning om kulturen på
landsbygden här neråt trakterna och en aning
om den allmänna intellektuella livaktighet som
kännetecknar gustavianska tidevarvet. Dikterna
kunna ge ett litet begrepp om tonen åtminstone
i den bildade och litterärt intresserade lantliga
prästfamilj, där de tillkommo utan pretention,
tillfälligtvis, och utan tanke på att någon skulle
betrakta dem annat än gjorda för ögonblicket.
Jag måste förutskicka någon anmärkning för
var och en för att sätta läsaren in i situationen.
Den första dikten tillkom i min mormors
mormors hem. Hennes man, prosten Jonas Kastman
i Lönneberga, född 1754, hade i sitt hem som
fosterson upptagit en fattig, mycket begåvad
pojke, Carl Hedmark, sedermera rektor i
Linköping och naturligtvis också död som prost.
Ynglingen ville gärna ligga och dra sig om mornarna,
och på den tiden steg man tidigare upp än nu.
Händelsen gjorde, att en av prostinnans
hönskycklingar blev sjuk. Då hon var djurvän, lät hon
förfärdiga en bur åt kycklingen, vilken bur hängdes
upp i köket, som var beläget under unge
Hedmarks vindsrum. Denne var inom parentes
begåvad med ovanligt vacker sångröst och mycket
musikalisk. Varje morgon störde kycklingen genom
sitt kackel den unge sjusovaren, och så ofta han
passerade köket, underlät han icke att utfara i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
