Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varubolag. Han blev först obehagligt berörd vid
åsynen av den svartmuskige adelsmannen, ty denne
hade lurat hans bolag på en stor summa. Den
andre var en major med en näsa som ett
övermoget plommon. Jag tror, att om någon hade
vågat krama på näsan, hade han fått fram en kärna
med blåsyra i. Dessa båda gräto mest, tunga, feta
tårar, som stannade en stund under näsan innan
de droppade ned på duken och frätte hål genom
ekbordet.
Och Gud, vad jag grät!
Nå, den där talaren var ungefär den typ jag
ville åt. Det talade ordet är bland de farligaste
vapen som finnas. Den svartmuskige fick väl
ytterligare kredit. Det var talet värt i alla fall,
ty det var fullkomligt konstnärligt och den effekt
han åstundade, uppnådde han.
Nu, när jag tänker på den där situationen,
tycker jag att den är nästan makaber emedan den
är så absolut fylld med humbug att man strängt
taget har svårt att förstå, hur gamla, i livet
tränade karlar kunna känna sig rörda. Gamla
fyllhundar!
Det är egentligen bristen på kultur i
situationen som är mig motbjudande — trots det att
samma, liknande situation upprepar sig sorgligt
nog i samkväm bland samtidens mest kultiverade.
Dessa tal, som hållas för att fira en man, som i
varje fall icke gjort mer än sin skyldighet, verka
på mig, som om en vilde skulle sätta ring i näsan
och fjädrar i håret på en annan vilde som han
vill utmärka på något sätt. Särskilt fina ringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
