Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt eget monoplan, som flyga omkring i rymden
och spotta vackra grodor på all dumhet, allt
baksträveri, all aktergång. Vi kunna ju komma
överens, vi alla som vilja vackert, att vi skola ha
gula monoplan mot en luft som Gud skall göra
evigt blå — och en sol som vi en gång skola
nå, skall stå och darra av längtan, att vi snart
skola kunna dyka ned i fläckarna — ty solen
skall ju ha fläckar — och runt omkring skola
stjärnor dansa — icke som vi se dem från jorden
— med en tråkigt stillastående Karlavagn — utan
vi skola få förmåga — där vi sitta på våra -små
krogar — att uppfatta det helas ringdans, det
fruktansvärda, heliga, svarta livet med stjärnskott
så täta och vackra, att rymden verkar guld med
evig sol på.
Så skulle jag vilja ha det — och jag vet att
jag har det redan. När jag sluter ögonen och ser
ut genom ögonlocken, blir allt guldstoft, som rör
sig i en underbar dans. Läkare kalla det nervositet,
men jag skrattar högt åt deras naivitet och sluter
ögonen igen och ser en tätare ringdans av
stjärn-stoft — så tät att den verkar en polerad yta, där
jag ser mina vackraste, naivaste, oskuldsfullaste
tankar speglade, som speglingen av näckrosor i ån
hemma, där jag snärjde gäddor och badade långt
innan jag blev läsbarn.
Det är onödigt att skriva mera, ty jag har
blivit sentimental och det anses jti icke
förstklassigt numera. Men jag tror ändå, att unga
konstnärer och skalder kunna lära sig litet av oss
äldre, som i alla fall ha levat litet längre än de.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
