Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolk. Om man sålunda kan påstå, att Porthan på sätt och vis
var den första fennomanen, så var han det dock ingalunda i an
dan och rigtningen af dess sednaste utveckling, emedan den nationala
och politiska betydelse, som sedan dervid blef fäst, för
honom naturligtvis, i hans omedelbara ställning, måste vara
helt och hållet främmande. Deremot inses lätt, att den väckta
uppmärksambeten på och interesset för det Finska elementet i
sig likväl måste vara af största vigt, såsom det första nödvändiga
historiska momentet i den utveckling, som sedermera under
olyckans stunder kom det till godo. Den Porthanska vetenskapliga
ställningen kan öfver hufvud anses som det högsta och mest ka
rakteristiska uttrycket af den utvecklingsart, hvartill bildningen i
Finnland, med särskildt afseende på Finsk anda deruti, under
Sveriges och Finnlands omedelbara förening med hvarandra kunde
komma, — och derföre står äfven Porthan vid slutet af denna
period, genom omedelbarheten af sin stämning betecknande innerlig
heten och friden af denna förening, genom det direkta innehållet
deremot i sin verksamhet läggande grundvalen till och likasom
profeterande den nya bana, Finnland snart skulle gå till mötes.
Och nu, efter den föregående framställningen af Finnlands
politiska läge, efter att hafva framlagt den inre gången af dess
utveckling, — när det nu slutligen lösslets från Sverige, när de
spenar sinade, hvarifrån det härtills sugit sin näring, när det
måste gå in i sitt eget innersta, för att der samla alla krafter till
sjelfuppehållelsens värf, — nå väll vi fråga ännu en gång, — var
det så underligt, om Finnland då i en ny betydelse erinrade sig
sitt eget namn, det namn, hvarmed det redan före Sveriges eröfring
blifvit betecknadt, — om det påminde sig, att det utom Sven
skan egde ett språk, som talades af femsjettedelar af dess befolk
ning; denna befolkning, hvars ursprungliga, oförändrade, ihärdiga
tålmodiga, flärdlösa anda ej mer var någonting främmande för
det hela? Vi fråga, om ej under detta arbete för det helas sed
liga bestånd det språk, som talades af den vida öfvervägande de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
