- Project Runeberg -  Fennomani och Skandinavism / Sednare häftet. Kunna Sverige och Finnland åter förenas? /
57

(1855) [MARC] Author: Emil von Qvanten
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

»tammen från Sverige erhållit och upptagit, gör denna förening
till den naturligaste och ömsesidigt mest pålitliga, då för
Finnland hvarje annan statlig combination, såsom t. ex. en förening
med Esthland eller Ingermanland, hvilka, ehuru till namnet
Finnlands anförvandter, dock, genom sin bildningsart och ståndpunkt
äro mycket mer främmande derför, blefve ganska olämplig. Här
såsom annorstädes gäller det äfven, att anden är förmer än
formen.

Det sista, ehuru derföre icke det minst gällande, skälet, som
talar för bildandet af denna nordiskt Europeiska förbundsstat,
ligger i den ovillkorliga öfverensstämmelse, som en dylik sakernas
rigtning måste ega med de krigande Vestmagternas egna
önskningar och syften här i Norden. Ty, likasom för norden, i fall
Finnland upprättades som ett alldeles särskildt rike, den ständiga
inblandningen från Vestmagternas sida i dess förhållanden snart
nog skulle komma att kännas ganska påkostande, så blefve äfven
ett sådant sakernas skick, ett sådant vaka öfver ett förhållande,
som ej kunde bestå genom sig sjelft, äfven för dem på längden
ganska besvärligt; hvaremot genom Finnlands anslutande till de
öfriga nordiska staterna saken helt enkelt skulle komma att
sköta sig sjelf. Detta förbund, ehuru det, i synnerhet om alla dess
naturligt gifna medlemmar komme att deltaga deruti, skulle
blifva ganska mägtigt och kraftigt, blefve det dock icke till den
grad eller den art, att Vestmagterna på något sätt behöfde
frukta derför. Till charakteren af en dylik förbundsstat hör nämligen,
att den ytterst sällan kan uppträda såsom en eröfrande eller
sitt välde och sin inflytelse på något annat än det mest fredliga
sätt utvidgande magt; hvaremot det i sjelfförsvar mot hvarje
utifrån kommande underkufningsförsök, genom sin inre rörlighet
och vakna sjelfkänsla, skulle ega en högst liflig och verksam
motståndskraft, — alldeles just det, som Vestmagterna måste önska,
och Europa öfver hufvud behöfver i Norden såsom utpost emot
Ryssland.

Aldrasist och slutligen har man ännu, såsom skäl för Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fennomani/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free